Datorspelens förbannelse

Datorspelens förbannelse
Gustav kommer hem och är skitförbannad för att kompisens tjej gjort slut, Vi förstår ingenting varken jag eller de andra kompisarna, bara göra slut utan orsak, utbrister han förnärmad.
Jag förstår mycket väl varför, dristar jag mig till att svara, Hur kan du förstå det när ingen annan gör det, frågar Gustav
Våra kära ungdomar sitter där framför datorn, mer eller mindre fastklistrade. De sitter och spelar spel tillsammans på datorn, men jag tycker det tagit propositioner som inte är normala.
De sitter där från det de vaknar fram på förmiddagen till tvåtiden på natten. de har knappt tid att äta, måste de gå på toaletten och besöket drar ut lite på tiden så ringer de och undrar vart tog du vägen.Kan inte vara normalt att så styras av spelet.
De lever in i spelet de gapar och skriker utstöter ljud som påminner om kronhjortarnas brunstbröl, men andra ord ett jäkla liv. Tidvis överröstar de till och med mina tankar så jag är oförmögen att göra något konstruktivt. Jag skulle vilja kalla det sanitär olägenhet.
Jag förstår om den här tjejen tröttnade, när spelet betydde mer än hon, för han var i stort sett med varje dag och spela. Gjorde kanske som Gustav, som fick tag i en tjej, bjöd hem henne. hon fick sätta sig på en pinnstol bredvid honom och titta på när han och kompisarna spela. Vilken tjej finner sig i det i längden