Snorig

I måndags började jag bli kraxig i halsen och näsan klia och rann, trodde det var allergin som gjorde sig påmind. För hasseln blommar nu, och sälgen är snart på väg. Har nu frusit och varit hängig och febrig i 2 dagar, orken är halvdan. Hoppas det vänder nu och går åt andra hållet. Har inte tid med sånt här. Igår fick jag avstå vattengympan och idag tandhyginist och tandläkare jag hade dubbeltid idag. Kände bara att det där orkar jag inte, kröp ner under täcket och sov ett par timmar. Det var skönt. Nu förstår jag varför jag haft så ont i varenda led de sista dagarna, men det börjar släppa nu. Slutgnällt för idag.

Sommartid

Idag har lederna talat om att det är lågtryck på G. Jag har varit frusen idag. Hjälpte inte med tröja, kröp ner under täcket ett par gånger för att få upp värmen.
Grått disigt solen lös med sin frånvaro. Har nu fixat klockorna i sovrummet och V-rummet nu är det bara den i köket och hallen kvar. Där får jag ta hjälp av någon som är lite längre än vad jag är. Lika bra att fixa klockorna nu i kväll så slipper man att bli ställd i morgonbitti om man vaknar och glömt det där med klockan. För hjärnan arbetar lite långsammare då

Dumskalle

Idag blev det en extra resa till Handen. Det låg några kolor kvar i köket på bordet. När jag vattnade blommorna i går kväll så stoppade jag en i mun. Naturligtvis var jag tvungen att tugga på höger sida i munnen fast jag visste att jag hade en provisorisk fyllning där. Klart att den fastnade i kolan. Mycket dumt gjort, jag är tillräkligt gammal för att veta att man inte ska göra så och att kola är livsfarligt för tänderna, men likväl bär jag mig åt som en barnunge.
Dagen har varit lugn, Rickard var och hämta hem mitt paket med kläder och Kaisas födelsedagspresent. Kläderna såg bra ut, jackan har en härligt korallröd färg en vit kjol och tvåpack med topp en svart en vit med kort ärm och V-ringad, 2 pak linnen ett rött och ett vitt med röda små rosor. Nu ska jag bara leta på ett par skor, för de tjocka kängorna börjar bli för tjocka,sen är det bara våren och värmen jag väntar på.

Att bli Gammal

Jag trodde i min enfald att bli gammal då rullar allt på, i gamla fotspår, så är inte fallet. Förstår inte varför inte saker och ting ska kunna fungera, kommun är värst av alla, ingen vet vad den andra handen gör ingen vill ta ansvar. För det som, som det finns lagar och förordningar om hur det ska vara. Ska man behöva anmäla dem för försumelse, det står klart och tydligt att det ska finnas en handlingsplan. OK jag har fått en pärm där det ska fyllas i vilken hjälp jag ska ha, hur jag vill ha det mina vaner, m.m Ingenting har hänt med den på 10 månader, det är oskrivna sidor.
Jag sitter på min höga stol uppflugen lik en papegoja och upprepar samma saker varje morgon.
Idag kom krav på räkningen som jag ringde om i början av förra veckan, det är för januari månad, den är baserad på fel inkomst och hjälp som jag inte har, har ringt om den ett antal gånger och de har sagt att jag ska få ny räkning och jag ska inte betala den räkningen som jag fått. I går fick jag nya räkningen för februari månad. Idag kom det krav på den räkningen för januari som är fel belopp på och extra avbgift för att den inte är betald.Nu är det väl dags att ni skickar rätt räkning eller rättare sagt rätt belopp på räkningen. I morgon så blir det att ringa kommun igen. Fick i kväll höra att jag inte är ensam om det här fenomenet, de har väl fel på de flesta räkningarna, som de skickat ut till sina kunder.Det är jobbigt när man gör vad man kan för att det ska bli rätt och de sen inte kan rätta till sina misstag.Jag skulle hellre använda den här energin till andra saker, än hålla på och tjafsa om dessa räkningar. Om det bara vore några sketna kr men jag ska bara betala en tredjedel av det belopp som de påfört mig. Det är för mycket pengar att bara låta det gå.
Hur gör de som inte förstår att de får betala för mycket, säger upp den hjälp de har och så väl behöver, bara för de inte har råd.
Nu väntar jag på nya beslutet om mitt hjälpbehov, och hur länge det tar innan det händer något. Man blir luttrad tror inte på systemet längre, bara för ingen vill ta ansvar, och alla skyller ifrån sig. och på varandra.
Var det detta man fick lära sig från barnsben om det sociala skyddsnät vi hade där alla hade rätt till hjälp för ett drägligt liv. Alla skulle ha rätt till utbildning, sjukvård och äldrevård ingen skulle ställas utanför.

Ledsen

Fick höra idag skitsnack som gjorde mig ledsen. Förstår inte varför en del ska vara missundsamma, och samtidigt säga att de är rädda om mig. Jag är tillräkligt gammal för att kunna ta vara på mig själv, hitintills är det inget fel med mitt minne, huvudet har jag fortfarande på skaft.
Tror jag ska anmäla mig till Vem vet mest, för att vissa att jag inte är senil eller dement. Vilket jag får höra flera gånger i veckan. Det är jobbigt i längden, en dag exploderar jag, över skitsnack utan grund.
Jag har funderat på att köpa bil, för jag vill komma ut lite, eftersom jag inte kan ta mig in i bussens bakdörrar med min rollator och det är tji att få gå in i framdörren även med en ihopfälld rollator, kan möjligen ta mig in den vägen om de sänker insteget. Sen har vi ju bussförare som är dåliga att köra intill trottoarkanten, så man måste kliva ner i gatan för att komma på eller av. Det klarar inte jag. Kan inte få färtjänst för jag är för frisk och så haltar jag inte. Måste man halta när man har knäbesvär?
Tllbaka till det här med bil. Kan du köra bil? Den frågan fick jag idag, men du har ju inte kört på flera år, Nej det har jag inte jort, men 25 år som yrkesförare går bara inte spårlöst förbi. Kan du köra bil med dit knä? Ja det kan jag och varför skulle jag inte kunna det, Mitt vänstra knä är bättre nu än det varit på de senaste 15 åren. O köpa ny bil, det finns ju begagnade. Visst gör det de, men jag vill ha en bil jag kan lita på, det kostar pengar att ha en bil på verkstaden med jämna mellanrum.Ska jag ha en bra begagnad bil, kostar den nästan lika mycket som den här. Därtill är det 3 års garanti eller 10000 mil.Den är också skattebefriad i 5 år Kan du ta dig ut i garaget då. Ja det kan jag. Ja men du kan ju inte gå ut till bommen. Det kan jag nu, men sen december tills i början av februari så var det inte så plogat att det gick att ta sig fram med rollatorn på grund av snö och modd,och nyopererat knä, där jag först nu den senaste månaden har börjat att gå med två kryckäppar, ska jag gå längre sträckor och ha med mig saker så blir det rollator.Kan du lyfta in rollatorn då, Ja det kan jag. Hur länge tror du att du kan köra bil ett år eller hur länge. Det kan ingen säga inte ens frågeställaren vet hur morgondagen ser ut.
Då säger snillet, Ja jag ska inte åka med dig i allafall. Jag tvingar ingen att åka med mig,jag åker så gärna själv. Det ska bli så skönt att få känna lite frihet, kunna åka dit jag vill, när jag vill. Åka Taxi när jag behöver till apotek, och specialaffärer, och som nu till tandläkaren. Det är inte gratis att åka Taxi.
Det här har varit i säck innan det kom i påse, det är någon som är rädd att jag ska göra av med alla pengar så det inte blir något kvar att ärva.Det är fortfarande mina pengar och jag har ingen förmyndare över mig.

Det händer en del

Har fått svar från HSAN och har fyllt i de pappren och skickat iväg. Har haft samtal med Biståndshandläggaren och vi har diskuterat igenom en hel del. Förstod på henne att hon var inte riktigt klar över hur personalen fungerar. När jag berättade om när de gör mackor och om skoskydden kasar av så sätter de dom tillrätta och fortsätter med min macka. Det är viktigare att golvet inte blir lortigt än om det kommer snusk på min macka av deras manöver, där att skölja av sig eller byta handske inte finns i deras sfär. Hoppas bara det inte är någon som har hand om hygienansvaret bland de anställda, var handläggaren komentar.Jag talade också om att jag ville ha pärmen ifylld om mina önskemål och mina vanor Hon höll med mig att det var hög tid att göra det efter 10 månader. Nu får vi se vad som händer närmaste veckan-orna Det finns andra aktörer som jag kan anlita om jag inte får till en bättring. De ska få en chans till. Det är ju bara några som förstör för alla de andra,de flesta är jättebra, men när man på en vecka träffar upp till 14 olika personer, det är inte kul. Det höll hon med om, de försöker eller ska försöka få samma personer att gå till samma vårdtagare hela tiden för de ska slippa för många personer och komma ihåg vad de heter och hur de ser ut. Nu hoppas jag på det bästa.

Hjälp i krissituationer

Vaknade på lördagsmorgon, när jag skulle resa mig upp och kliva ur sängen, började allt gunga. Var tvungen att lägga mig ner och vänta en stund innan jag kunde göra ett nytt försök. Lyckades att sätta mig upp, efter ett tag så hade yrseln lagt sig. Tur i oturen så har jag en pottstol vid sängen, så det var bara att ta sikte på en punkt i väggen och hålla blicken stadigt där och så försöka vrida kroppen runt och placera baken på stolen. Ett stadigt tag i armstöden för det svajade en del när jag kommit på plats, så samma procedur tillbaka. Klockan var strax efter sex på morgonen, Rickard hade just gått till jobbet. I bästa fall 2½ timma innan hemtjänsten dyker upp. Båda telefonerna i hallen, värktabletterna i vardagsrummet, ja det är bara att lugnt lägga sig och invänta bättre tider. Somnar om och sover ett par timmar, ligger och funderar på vad som hänt om det är blodtrycket eller något annat, vet att blodtrycket var lågt när jag kollade det i onsdags.
Tio i nio kommer hemtjänst, jag talar om att jag mår dåligt och att hon får klara sig själv. Perkolatorn lyckas hon få på, men sen stöter hon på problem, att hitta bröd i frysen gick rätt bra, men sen blev det problem, att titta i frysfacket i kylen om det låg korvförpackningar där hon var i frysen talade om bacon nej säger jag i kylen i frysfacket, så går hon och kommer tillbaka med en bit falukorv. Nej upprepa i kylen i frysfacket, polletten ramlar ner så hon öppnar kylen och hittar korven, så ska hon tina den, talade om att hon skulle trycka en gång värmen och en gång för tiden. Ja, den var nästan stekt. Bad henne om sprutan för blodsockret, fick den och frukosten, jag var så slut så jag orkade inte bad henne att lägga tillbaka sprutan och ta ut maten jag mådde illa och blev rädd att det kanske var magen jag kände liknande symtom som när jag hade blödande magsår. Jag bad tjejen ringa till VC de har kontakt med sjukvården dygnet runt, ville att hon skulle komma så jag fick blodtrycket kollat och hon fick kolla mitt allmäntillstånd. Ville att hon skulle ringa direkt men det kunde hon inte, hon skulle ringa sen. Som vanligt så var inte diskbänken avtorkad eller sopporna tömda. Efter 20-30 min ringer sköterskan och tycker jag ska ringa 112, jag protesterar och säger, är det inte bättre att ringa sjukvårdsupplysningen? Nej ring 112 med en gång. Jag ringer 112 och när jag framlagt mitt ärende så undrar hon varför jag ringer 112 och inte sjukvårdsupplysningen. Förklarade att jag hade förslagit det men sköterskan på VC uppmanade mig att ringa 112. Då gjorde jag det, hon kopplade över mig till sjukvårdsupplysningen, de ordnade med transport och hemtjänsten eftersom jag inte kom åt några telefonnummer där jag låg.
Knappt ½ timme senare kommer de och hjälper mig att packa. 2 stycken som står och frågar var saker finns och vad jag vill ha med mig. De pratar i mun på varandra, varför inte vänta tills den ena är klar innan nästa börjar fråga. Jag ber dem ta in mineralvattnet som står vid datorn för jag är törstig, flaskan ställer hon in i kylen (där har jag aldrig min dricker) Hon kommer in med ett litet glas vatten ca 2dl. Ja tänker jag de kommer väl snart och hämtar mig. Jag hade druckit 4 dl vatten tidigare. Hon bär ut telefonen och säger bäst att sätta den här på laddning, kom på efter någon minut vad då, jag måste ju ha telefonen hos mig, kan inte gå och svara om den är i hallen. När de är klara så lämnar de dörren öppen för att de från sjuktransporten ska kunna komma in.
Någon gång mellan tolv tretton ringer de och säger att de är försenade och det kommer att ta lite tid innan de kommer för de hade så mycket. Den som ringde hette Armant eller Armand. Nu har det gått 28 timmar och de har varken hörts av eller kommit. Här fick jag ligga med öppen dörr, vem som helst kunde gå in och ta vad de ville. De uppmanar folk och särskilt äldre att vara försiktiga och ha dörren låst.
Av ren tillfällighet kommer Rickard hem vid fyrasnåret för det blev inte något av med bio och krogbesök med kompisarna. Det första jag ber honom om är vatten han hämtar en flaska med mineral, Gud vad gott det var, jag drack ett par glas på direkten.
Sen ringer hon som har kvällstjänsten för och kolla om jag är hemma eller inte, hon kommer och ser till att jag får lite mat i mig, det fanns färdigt i kylen bara att värma
Och så skar hon upp en blodapelsin, vad gott det var. Skötte verkligen om mig.
Rickard fixade till så jag fick igång min bärbara, så jag kunde komma ut på Facebooks och sitta och lösa lite korsord. Insåg när klockan var 21:00 så skulle det inte komma någon transport.
I dag på morgonen var jag bättre, bara jag inte gör för häftiga rörelser med huvudet, känner mig matt för minsta lilla ansträngning så svettas jag.
I morse tog jag mig samman och plocka ur det lilla som var kvar i diskmaskin och fyllde på nytt och satte igång den.
När han kom från hemtjänst idag så satt jag i rummet och kollade på nyheter, han började lägga ögongel i ögonen och ta på stödstrumpor, så gick vi ut i köket jag tog min spruta för blodsockret, han började med kaffet, fortfarande efter 10 mån problem med min kaffebryggare, talade om i vilken ordning delar skulle plockas i.
Han gjorde i ordning Forlax och mackor, ljummet vatten till Forlaxen som om det inte är äckligt så det räcker ändå. En hård macka med ost och en mjuk med korv, skinka eller pastej inte så svårt. Har tjatat att jag vill inte ha brödet upptinat i mikron.
Kaffet fifty, fifty Vad fick jag när jag inte stod i köket och tjatade, mjuka brödet kört i mikron polarkaka blev seg som tuggummi och ost korven på hårda. Kaffet svart, mjölken kvar i kylen.
Jag talade om att jag ville ha täcket ovanpå överkastet för det är så tjockt så när jag ska lägga mig ovanpå så glider jag ner på golvet när jag sätter mig på sängkanten. Ibland undrar jag om han gör detta bara för att retas eller jäkelskap. Han verkar så hal man kan inte få kontakt, Han är alltid sen hit, skyller på snön eller larm, nu kan han inte skylla på det, men kommer 40 minuter senare än alla andra.

Vår?

Dagarna har blivit längre, jag har lurat mig själv flera gånger sista tiden, tror inte att klockan är så mycket. Solen går inte ner förän tjugo minuter i sex, blev liksom snopen, kan det vara det att de senaste veckorna har det varit mulet snöfall och halvgrått hela dagarna, så man har liksom inte registrerat att det blivit så mycket ljusare om kvällarna, även mornarna är ljusare, härligt nu är det bara att vänta på värmen. Ja så klart, all denna snö måste tina också, då får vi väl vänta på ett rejält regnväder, för ska dagsmejan fixa snösmältningen får vi vara glada om det är snöfritt till Valborgsmässafton. Då när vi går ut och eldar och sjunger in våren, så som vi gjort långt före vikingatiden.
Skickade efter lite nya kläder nu till våren sommaren. behöver lite nytt och i min storlek. Det jag har är liksom lite fladdrigt runt kroppen. När jag skrivit ordern var jag tvungen gå och kolla vad det var för storlek på topparna och jackan jag har och insåg att jag borde nog ta en storlek mindre. Härligt underbart, skrattar här för mig själv när jag tar på mig vissa kläder, tur det finns symaskin så man kan sy in, så de åtminstånde hänger kvar på kroppen.
Idag kom det två vadderade kuvert från syrran, hon mailade och sa att hon skickat present till mig, 2 stycken paltbrödskakor. Vi tänkte och äta det i måndags men vi fick inte tag i något paltbröd. Nu ska jag laga iordning till mig en dag, och frysa till en eller två gånger, det blir mums.
Det ringde på dörren idag, jag öppnar inte när jag är ensam hemma, om det inte är så att det är någon på väg till mig. Jag brydde mig inte, men så knacka det på dörren, ja det är ju lite mer som någon jag känner lite mer nära bekant. Jag öppnar därute står det en för mig okänd man, visserligen välklädd och såg trevlig ut, han talar om att han är ute och ska prata med mig om Gud. Jag tände på alla cylindrar, kände mig lurad bedragen, det var ingen jag kände, hur kan han stå där och knacka på min dörr, när jag inte öppnade när han ringde.Jag talade om att jag var inte intresserad av att prata med honom, och vad menade han med att komma och störa mig. Jag hade annat att göra än att öppna dörrar åt idioter, behöva springa i onödan med mina värkiga leder. Pang så åkte dörren igen. Han fick inte en syl med i vädret. Jag var så arg så jag såg rött. Tänker inte öppna dörren när jag är själv hemma, inte ens om de säger att det brinner eller kåken håller på att ramla ihop. Det har varit mycket i Brandbergen och Jordbro, folk som har fått besök av personer som uppger sig komma från olika myndigheter bostadsbolag och lurat sig in hos de äldre som blivit både misshandlade och rånade.