söndag 22 november 2009

Frustrerad

Vet inte hur den som är butikschef tänker när han utformar sitt urval av varor. Han kan inte tånka i två led, han väljer det han tycker är gott och eventuellt hans barn äter.
Skulle ha yougert, naturell och laktosfri, fanns inte. Den laktosfria fanns i smakerna frukt och vanilj med 26 gr socker per portion. Diabetiker och Laktosintoleranta kan inte köpa denna produkt, då den innehåller 26 gr socker per portion. Jag vill varken ha vitt socker eller aspartam i min mat.
De vill att vi handlar i närbutiken men det är ett lotteri. Det är inte säkert att jag hittar det jag vill ha. Det gäller alltså baslivsmedel. Det enda man kan vara 100% säker på att det finns är grillad kyckling och potatissallad.
Min man ville ogärna gå till vår närbutik för att de inte fanns det han skulle handla hem. Mitt barnbarn som går och handlar där åt mig, går ogärna dit, för det finns inte det jag skickat iväg honom att köpa. Nu i höst försökte han i två veckor att köpa vindruvor, fanns inga och de är ju verkligen säsongsvara på hösten från hela Europa. Inget att undra på att de går i konkurs med jämna mellanrum.

torsdag 12 november 2009

Släktforskningen

Har inte kommit igång riktigt, det kom annat emellan. Jag kommer tillbaka till det när allt är OK runt mig.
Idag rev jag ner backen med kläder som ska stänkas och strykas, hihi... nu är det stänkt så nu är det bara att sätta igång och mangla mina dukar. Jag har röjt och plockat vet inte hur mycket, jag fyller den ena sopsäcken efter den andra. Jag har tre papperskassar fulla som ska till Frälsis, och det kan hända det blir mer innan jag är färdig. Det känns skönt att få väck sånt som bara ligger och tar plats.
Beställde varor från Matäffären som kom i eftermiddag, det var rätt så tomt i kyl frys och skåp, men nu har jag fyllt på.

lördag 31 oktober 2009

Allhelgonautflykt

När de var här och lade om fötterna på Roger så la de på stödstrumporna, fast det är jobbigt att få dem bra. De ville att han skulle få skor på sig när vi åker ut. Vi drog till Handens centrum, vi dirigerade bilen till ingången Clas Olsson. Var inne och köpte tvålkoppskorg till duschen, Den sätts fast med sugploppar, ny sorts modell den verkar sitta som berg. Ny dokumentförstörare, strykjärn, päronlampor det är snart advent och då går det åt sådana. Sedan gick vi till spelbutiken så Roger fick gå och spela, det var tre rollatorer där inne, jag satt utanför och kollade folk. Vi åt lunch på Paus, vi tog bakad potatis med räkröra, men det var inte mycket räkor i den.
Vi var sen inne hos optikern, Roger är i stort behov av nya glasögon, de han har fungerar inte riktigt bra. Så på tisdag ska han dit på synkontroll. Jag slank sen in på bokhandeln och köpte en planeringskalender till skrivbordet. Batterier på Kjelles, för jag hittade inga på Clas Olssons de håller på och gör om där så det var en jäkla röra.
Vi stod sen och funderade på om vi behövde något från Sabis men kom fram till att vi hade allt. Vi bestämde då att åka hem, för vi började att bli trötta. Vi fick en urtrevlig kvinnlig förare finska. Snacka om att hon visste vad sevice var. Hon var en sådan som gav god energi. Det blev Gulasch till middag Roger har pratat om det ett par dagar nu, så det var dags att laga till det.

torsdag 29 oktober 2009

Dagen efter vattengympa

Jag har faktiskt inte några större besvär efter gympan igår, axlarna ömmar lite och några småmuskler här och där , fantastiskt, börjar redan och längta efter nästa gympapass.
Har tvättat ett par maskiner i dag. Har nu laddat en mörk 40º som jag kör igång i morgonbitti.
Gjorde rent duschbrunnen efter Rogers dusch idag, ja han som hojta härom kvällen att det inte var rengjort slarvade när han gjorde rent, han tror att torkar man bort det som är i yttre gallret så är det OK. Vad då all skit som ligger i det undre då? det var kvar, men nu är det borta.
För det gör jag rent efter varje dusch som jag gör. Hur det kan bli helt igentäppt om alla gör rent efter sig förstår jag inte. Är det Mor Inga som är här och duschar som vi inte märker, jag vet ju att hon är lat.

onsdag 28 oktober 2009

Vattengympa

Idag har jag varit på vattengympa, vad härligt, vattnet varmt och skönt. Nu känner jag vad jag gjort idag, i morgon blir det nog inte många knop. Jag måste träna upp mina muskler innan knäoperationen. Humöret är bättre i kväll. Behövde ut bland folk och få träffa andra trevliga människor, håller på att bli helt insnöad

onsdag 21 oktober 2009

Massmedia

Vad jag blir trött på de s.k kvällstidningarna. De slår upp stora löp om biverkningar av svininfluensavaccinet, vem som ska ta över efter Lagerbäck, Henke, Zlatan. Stora braskande rubriker. sen är det bara fantasier och spekulationer, och sen tycker jag de håller på och piskar upp stämmningar vad vi ska tycka om partierna, politiker, kändisar och om dittan och dattan. Vad som gör mig besviken är att de försöker blåsa upp en folkstorm mot vårt samhälle och dess grundpelare på icka fakta utan rena spekulationer. Dessa journalister ska väl vara opartiska och lägga fram fakta, men nu är det rena rama röran. Det som är allvarligaste är att folk tror på det här, för det som står i dessa blaskor är sant. Det enda som är sant är grundstommen i deras artiklar, men det skulle inte bli mycket till artikel om de bara skulle hålla sig till det , de måste blomma ut i egna fantasier och historier. Får man verkligen göra så? Tydligen. Metro är bra, korta tydliga notiser utan sensationslystnad.Jag läste löpet till vaccinet nu. När man läste det fick man uppfattningen att det var massor som drabbats och de var i det närmaste döende. En del hade fått lättare feberhöjning eller ömhet i armen eller känt sig lite hängiga. Så var det med dem biverkningarna, jag kände mig lite öm i armen vid lättare yttre tryck, men inte sjutton dör man av det.Vi borde bojkotta dessa blaskor, inte köpa dem och inte läsa dem på nätet. De kunde få stå där med sina artiklar som vi vägrar läsa för de inte kan vara sakliga. Ibland räcker det att läsa löpet, så vet man vad det står i tidningen.

tisdag 13 oktober 2009

Knäoperation

.Jag sitter här och funderar, hur jag ska lägga upp de tre närmaste månaderna. Var till SöS idag Jäkla läkare, jag ville ha remiss för få ordning på händerna, icke sa Nicke, han hade lagt in remiss om mina knän, det vänstra som är mest illa däran efter vurpan jag gjorde för 5 år sen, finns inget brosk på höger sida av knäet. Inget att undra på att det vill småvärka där så fort jag ligger eller sitter still, plus att det ibland känns som det vill leva sitt eget liv och böja sig i sidled. Ja det ska väl gå det här också, inom tre månader, 5 dagar på sjukan och sen rehabilitering 6 mån håjaja, tur att det finns hemhjälp så man kan fixa till lite extra hjälp under den här tiden, för Roger har ju fullt upp med sig själv.Finns det någon knäopererad som kan ge mig lite information. Jag har fått ett gäng med papper som jag har läst igenom, men jag får väl läsa igenom dem fler gånger. Blir det OK knäet efteråt.

måndag 5 oktober 2009

Måndag 5 okt

Vaknar av att det gör ont i axlarna, lyckas vända mig och böka om i sängen. Tro det eller ej, jag somnar och sover djupt, vaknar av dörrklockan och en hurtfrisk röst som hojtar godmorgon. Helst vill jag sluta ögonen och sjunka in i sömnens ljuva famn igen. Denna envisa hurtfriska röst talar om att det är dags att gå upp och duscha, Oh milda makter, jag vill be människan dra åt helvete, störa mig så här tidigt, men jag besinnar mig och ber henne ta det lite lungt, säger jag samlar bara ihop armar och ben, så de kommer och samarbeta när jag kliver ur sängen. Dessa människor som ska tända upp så mycket lampor de hittar, jag vill bara ha lite ledljus, man behöver väl inte slå på hela batteriet. Blir duschad och får frukost, samtidigt kommer de från ASIH så det blir trångt om saligheten, men det ordnar sig och till slut är alla damer färdiga och vi blir själva.
Vi går in och intar sängläge efter ett par Alvedon, jag somnar gott och sover 1½ timma drygt. Jag går ut i badrummet och kollar in läget, beslutar mig för att tvätta, plockar i en maskin med tvätt och sätter igång maskinen. När jag är där ute så ringer det på dörren, Roger öppnar och pratar med någon, när jag kommer ut i hallen så är städerskan hos oss, jag blir helt ställd, "Men inte skulle du väl komma idag"? efter mycket snack fram och tillbaka och kontroll av kalendrar så kom vi fram till, att det var så.
Jag hade reagerat på att köksgolvet såg skräpigt ut på morgonen, och tänkte efter bara en vecka. Tänk vad fel man kan tänka, tror att det berodde på att fönsterputsaren var här förra veckan, och jag blandade ihop det på något vis. Skit samma nu är det städat och fint. Jag tyckte att det gått åt för mycket mat på en vecka, hm.. när jag kollade upp det hela så var det faktiskt två veckor sen jag fick hem några varor. Inget att undra på att det verkade tomt i kylen. I morgon så kommer de med nya färska varor.
Hoppas jag i morgon vaknar och är lite piggare och inte önskar att folk ska dra dit pepparn växer.

söndag 4 oktober 2009

Höstväder

Jag hatar detta väder med blåst regn och knappt ljust om dagarna, kroppen ömmar i varenda led, jag fryser usch... Har knappt haft styrfart några dagar nu, lederna smäller och brakar så det hörs lång väg.
Äntligen ser min infektion ut att gå åt rätt håll.
Jag fryser om fötterna och ryggen, Rickard måste det ha fel på termostaten för han har fönstret öppet så har han inte stängt dörren ut till hallen utan det drar rätt ner i hörnet till min dator, funderade på varför golvet är så kallt, nu vet jag. Vi har ju inga trösklar så det är ett mellanrum på några centimeter mellen golv och dörr och det är ett jäkla golvdrag hit ut, men det förstår inte han. Det var 18º på golvnivå i går kväll.
Har i kväll sytt ett nytt örngott till Rogers monsterkudde så nu har han två att byta med. Sen sydde jag ihop påslakanen längst ner, sömmen hade gett sig så hållen vart för stor där man stoppar i täckena, och vi har glatta täcken så de kanar ur om hållet är för stort, man måste skaka tillbaka dem på plats varje morgon.

torsdag 1 oktober 2009

Jäkla infektion

Trots pencillin är "infektionen" röd och varm idag och en svullnad, men det syns inget var. Ringde till distriktan som var här, hon kom och tittade. Hon klämde och stack hål på det hela men det fanns inget var, men likväl är det svullet och rött, jag känner mig frusen och hängig. Hon tog sänka, och jag fick order på att kolla blodsockret ofta, så att det inte sticker iväg. Hon lade spritförband på och hon kommer igen i morgon och kollar upp "såret" och då får jag veta vad blodprovet gav för resultat.
Jag blir så sur, jag har inte tid med sånt här. Jag har annat att göra än att vara dålig. orkade inte få upp gardinerna idag heller får ta ett krafttag i morgon, även om jag ska krypa på alla fyra.
Det blir så rörigt, först kommer ASIH så kommer hemtjänst och distriktan det är nästan så de springer omkull varandra på morgonen. Mitt i allt detta ska sen jag och Roger förflytta oss.

måndag 28 september 2009

Blandat

Infektionen är på väg åt rätt håll. Såret har läkt fint men det är lite rött, ömt, svullet och varmt på ena sidan. Distriktan var här idag och hon menade att resten får pencillinet göra, hon var nöjd med läkningsprossesen. Vad trött man blir av pencillinet, har all möda i världen att hålla mig vaken stundtals, kan ju inte sova dygnet runt.
När distriktan gick så hörde jag hur någon drog i någon möbel av något slag, och frågade om det var hennes "Nej" svarade hon och gick vidare. Vad nu då gick han inte ut med skrivbordet som han lovade mig? Rickard kan man inte lita på han säger en sak och gör en annan. När Roger kom tillbaka från affären fråga jag honom "Om skrivbordet stod där ute när han gick och om det stod kvar nu" " Det stod där när jag gick men det är borta nu" Jag berättade för Roger att Rickard hade lovat att han skulle ta med sig det till grovsoporna när han gick och jobba, inte gjorde han det. Han var ledig hela söndagen visserligen sov han halva dagen för han hade jobbat natt. På eftermiddagen hade han kunnat burit ut det. Jag gav honom en avbassning när han kom hem.
Jag tror jag vet vart skrivbordet tog vägen, troligen trappstädaren som troligen har barn i skolåldern, inget större fel på bordet mer än att bottenskivorna i lådorna behöver limmas så de inte glider ur, och lite ny färg på det. Det är ett bord med med tre lådor på höger på höger sida, halvvägs till golvet, det har hängt med sen 1966 eller 67 när Ulf fick det tills han skulle börja skolan. Kaisa fick ärva det sen efter honom. De gjorde rejäla saker på den tiden, som höll både för lek och tidens tand.

fredag 25 september 2009

Apoteket

Ja det blev pencilin, åkte till Brandbergen och hämta den, ha ha.... bankomatkortet kvar hemma. Ringde hem så Roger kom ångandes med mitt kort så jag kunde handla färdigt. Var in på Jysk och köpte stång och panelsläde till sovrummet, ska tvätta fönster och byta gardiner där på tisdag. Köpte en papperkorg dit också.
Köpte ett par småkorgar en till Roger stödstrumpor, han hittar aldrig dem i skåpet, ja han är ett blindstyre, nu kan han ha dem på hörnbordet, han fick även en korg till medicinen, det är den här som inte läggs i dossetten utan den som han har till andningsmaskinnen ventolindiskusen m.m.
Vi har käkat fläskkotlett med champinjonstuvning jättegott.
Hoppas nu att infektionen i min arm ger sig snabbt som blixten.

Infektionen fortsätter

Det har vätskat massor i natt. Tarja från hemtjänsten kollade upp såret när hon var här och hon tyckte inte det såg bra ut. Hon kontaktade hemsjukvården som skickade upp en sköterska. Hon har nu varit här och tittat och visat Roger hur han ska hjälpa mig med att fukta det med Asolsprit. Det sitter så till så jag kan inte se hur det ser ut och jag kan inte lägga om det själv, Grr.... blir arg när man ska ha hjälp med snart allting. På måndag skulle sköterskan komma upp och titta till såret, blev det sämre så skulle jag ringa. Det är läget just nu, fortsättning följer

torsdag 24 september 2009

Infektion

Mina armbågar och och baksidan av armen ner mot händerna så är jag narig och skrovlig huden ligger liksom i flikar över varandra, samtidigt som det stundtals kan klia av bara attan. Har försökt att smörja det med Cano Derm hudkräm, även Betnovat. Vad som hänt, jo det har kommit in smuts och blivit väldigt ömt mörkrött nästan snudd på mörkblått.Igår såg det ut som det var en liten topp på det hela, jag klämde lite lätt. Plupp sa det och kom en massa gul gegga, jag klämde och det kom mycket smått och gott. Tvättade så med Asolsprit och lade på en kompress med Asolsprit. I morse så när hon från hemtjänst var här så tyckte hon som jag att det såg bra ut. Jag tvättade med sprit och lade på ett plåster men hon från hemtjänst tyckte inte jag skulle behöva något på. Tur var väl att jag lyssna på vad min inre röst sa. Det har vätskat under dagen och lossat en bit av det där skrovliga skinnet och det blev nytt spritförband ikväll. Det är ömt men hoppas det är på bättringsvägen i morgon. Nog sjutton dammar jag i armbågen både här och där.
Idag kom de med matvaror vi hjälptes åt Roger och jag så stora langen gick. Då var det snart på plats. Skönt att man kan laga maten själv och slipper hemtjänstens matlådor som farit land och rike kring. Hur mycket har de tappat på golvet och öst tillbaka i grytorna, Ni har väl inte glömt skolbespisningen och pasta som for i golvbrunn och östes tillbaka i grytan. URK

tisdag 22 september 2009

Usch vad kallt

Var tvungen att stänga fönstren i kväll som stått öppna sen maj - juni lite problem med köksfönstret. Det har svällt lite så man fick ta i med hårdhandskarna för att få igen det. Ja nu är det bara att vänta på Advent och jul, och förbereda lite klappar mm. Säsong för att tända ljus och njuta av nu när höstmörkret lägger sig runt stugknutarna. Visst kan det bli fina dagar med sol och värme, men de där regndagarna med blåst är inte roliga och man måste ut. Stannar hellre inne i stugvärmen, för jag är en frusen skit.
Nästa tisdag kommer fönsterputsaren, lite tidigare än jag brukar men fönstren blev inte putsade i våras, för Roger blev sjuk och allt omkastat. Nu i sommar har persienerna varit nere då märks det inte så mycket om fönstren är oputsade.
I morgon vill jag ha någon från hemtjänst med lite drag i. Två dagar har hon som lever i sin egna lilla värld varit här.

måndag 21 september 2009

Varför ska det strula så?

Natten var inte vad den borde varit, mina knän malde på och sömnen var lite si och så. Var klarvaken med jämna mellanrum slumrade till en stund. Funderade på om jag glömt att ta mitt halva piller innan sänggåendet, var så i bomben säker på att jag gjort det. Skylde det på oron över att de inte fått iväg mina recept, två veckor idag. Hittade pillret när jag var uppe och tog av mina näst sista värkisar.
Tjejen som skulle komma idag var sen av bara fan, vi var uppe 9:35 och hjälptes åt med att få på kaffe och få ordning på mackorna, då ringer telefonen och tjejen meddelar att hon är sen, hade svårt för att vara snäll, så jag svarade syrligt, "ja vi har märkt det" svarade jag och upplyste om att mitt blodsocker var i behov av påfyllning så vi hade börjat med kaffet.
Vi satt och fikade när hon kom. Hon började med att bädda sängarna, jag talade om vilket örngott jag ville ha på vilken kudde, det var väl inte så noga, "För mig är det noga, jag ska känna vilken kudde jag får tag i på örngottet och inte behöva tända lampan". Hon tyckte inte det var så noga, med ett spydigt leende. Naturligtvis inte om alla kuddarna är lika, men de är olikt stoppade en är tjockare och en är jämn och fin för att ha under huvudet och sen har jag en som jag kan knöla till mellan mina knän. Den tjockaste kramar jag om och får stöd för den axel som annars blir hängande i luften, det här är den tjejen som tyckte jag hade för mycket mat i kylen, ja det är nog så, hissen går inte ända upp.
När hon äntligen var klar så ringde jag VC och fick tag i distriktan, upplyste henne om att jag ännu inte fått mina recept levererade till Apoteket, upplyste henne om att jag mår inte bra av att få oroa mig så här, för en sak som är så enkel att ordna, hon lovade att på heder och samvete så skulle de vara inne senast 17:00. Det var dem jag skickade ner mitt barnbarn och hämta hem medicinen, han kom med en hel kasse. När han var iväg så ringde telefonen och det var distriktan som talade om att recepten hade kommit in, jo jag vet mitt barnbarn är på apoteket och hämtar ut den.
Städtanten var här idag Roger var instruktör och tala om vad som vi ville ha gjort utom det vanliga. Han börjar och angagera sig, bra det känns skönt när han är med och tycker till, så det inte är bara jag.
Idag var jag sugen på kyckling ris och currysås mums vad gott.

onsdag 16 september 2009

Liten pekpinne eller upplysning

Detta har jag snickrat ihop ikväll, tjejen på kommun som har hand om det här, ville att vi skulle skriva ett litet medelande och tala om vad som händer när de försöker lyfta av armen på dörrstängaren. Annars får vi ta hyresvärden de vet ju vilka som flyttade in då och vi är nästan 100% säkra på vilka.

Bästa grannar!

Vi är några i der här huset som har så kallade port – dörröppnare det är hjälpmedel som vi fått låna genom handikappcentralen i kommunen. Vi vet inte om det är okunskap att ni inte blivit upplysta om det, när ni försöker att koppla ur armen till dörrstängaren eller grejar med låskolven så förstör ni mekanismen till våra elektroniska dörröppnare Vi måste då ringa till handikappsbiståndet på kommunen och be dem skicka ut någon och fixa entrédörren.Det kostar några sköna tusenlappar varje gång av kommunens skattepengar, som istället skulle kunna komma andra tillgodo, så att fler fick tillgång till hjälp som underlättar vardagen.
Jag förstår inte att detta ska behöva hända vid lönehelgerna, har ni kompisar som inte hinner komma innan porten låses, men snälla ni 99% är väl utrustade med mobiltelefon, skulle det vara så svårt att ringa och tala om att nu är vi på G. och någon kilar ner och öppnar.
Nu har det varit så här sen årsskiftet 2008- 2009. Vi hoppas på en bättring.
Det är inte kul för oss som är beroende av att öppnaren fungerar, ut går det att trycka sig om det inte är så att dörren låser sig och bara går upp 20 cm. Vi har inte en chans att komma vare sig ut eller in med Rollator.
Tänk efter nästa gång, du kan själv komma i den sitsen så du själv behöver hjälpmedel, det kan gå snabbare än du anar.
Hur vill du själv ha det då, att hjälpmedlen fungerar så du kan använda dem och inte behöva vara beroende av någon annans hjälp.

Birgitta Engström

lördag 12 september 2009

Småpåvar

Vad trött jag blir på dessa personer, som har ett jobb där de är satta för att underlätta för patienterna på VC, Nu efter semestrarna verkar de ha fått fatt på ett gäng som tror de äger telefonen och de bestämmer om de ska lämmna över förfrågan från den patient som ringer. De sitter inte där för att sålla ut om folk ska få ett recept förnyat eller ej, de ska se till att det blir verkställt. Ringde i måndags för jag tog sista tabletten då, räknade med att jag skulle nog inte hinna få den före onsdag. Kollade idag lördag senast den hade inte kommit in .Det var den servicen jag blir så lessen när de gör så här. VC i Vendelsö har fått pris för sin service, men då har de inte träffat på dessa madamer.
I måndags så skulle jag till fotvården,men det blev framflytat en dag, nu kom jag inte ihåg om jag hade eller inte hade grejat det här resan tidigare. Allvarligt talat så tror jag att jag sköt upp det för jag var inte säker på dag. Jag bad henne att flytta över den resan till tisdagen eftersom fotvården hade blivit framflyttad en dag. Vad då hon skulle inte kunna bevillja det, det skulle fotvårdstanten göra. Du hon har inte befogenhet till det, det är ju ni som gör det varje gång jag ska dit. Det skulle de inte kunna göra, "varför kan ni inte göra det, det är ju därför jag ringer till er, för att ni ska lägga in tur och returresa från Vendelsö Skolväg till Norra Kronans gata" Efter mycket tugg så får jag till svar " Ja får väl gör a det då "säger hon, när jag tänker efter så tog hon inga närmare uppgifter, När jag så ska ringa efter en kvart och beställa bil så har det inte kommit in någon beviljan av resa till Norra Kronans gata, finns bara till VC. Jag ringer upp och frågar varför de inte fått iväg uppgifterna så jag kan beställa en sjukresa, var då lite stressad och upprörd blir så förbannad när de ska hålla på och leka småpåvar, hon skulle skicka iväg uppgifterna. I helsike hon fick iväg dem, hon struntade helt enkelt i det. Kom så på att det är inte de på VC utan på ett annat kontor och de har tydligen fått för sig att de ska konstra när folk vill få sjukresor inlagda. Jag har haft ett tjafs med dem tidigare, när jag också blev utan resa. Man är inte sjuk för ros skull och det blir dyrt med alla taxiresor, det kostade mig nästan 350:- bara för de skulle vara på styva linan.

fredag 4 september 2009

Potatis

Vår svenska potatis som jag tycker vi ska vara rädda om, men vad sysslar potatisgrossiterna med. Varför ska de tvätta all potatis innan de körs till affären? Vad behansdlas de med för något? de ser ut som de vore vaxade. Var är all potatis som är störe än små ägg, beställde potatis 5 kilo från mataffären, det var ju bara småpotatis. Har man besvär med händerna värk och svullna fingrar är det ett helsike att skala dem för hand. Kör jag dem i potatisskalaren så är det vissa som skalet sitter så hårt att det är knappt att man kan skära av det.
Säg inte att jag ska koka dem med skalen på, det blir ju grispotatis, inte goda, och hur mycket giftrester har jag då kokat in i potatisen. Förstår om ungdomen väljer pasta ris bulgur eller något annat när potatisen är så bedrövlig. Av 10 potatisar är minst 2-3 st gröna för att de legat för ljust, och har då också förlorat både smak utseende. De innehåller solanin, som är ett farligt gift som inte förstörs vid kokning. Det är de där som har blivit grönfärgade.
Potatisen är vår förnämsta födoämne och har även fått framsteg i U- länderna därför att de ger mycket ,för liten insats.
Fram för potatis som är närodlad och så ekologiskt odlad som det är möjligt Sluta tvätta potatisen innan den kommer till butikerna. Jag är trött på möglig halvrutten potatis.

söndag 30 augusti 2009

Stingslig

Vet inte vad det är, men jag känner mig stressad blir aggresiv för ingenting, hela tiden tjat kan du göra det, kan du svara på det, suck.......... varför inte försöka själv. När jag frågar har du gjort si och så, så får jag till svar ja. Varför fungerar det när jag försöker, varför hittar jag saker och ting. Även om de står och håller i sakerna så ser de inget. Jag kallar det ren bekvämlighet, det är enklare om någon annan gör det åt en då slipper man att anstränga varken hjärna eller muskler. Slutgnällt nu.
Nu går vi mot ny vecka och även mot ny månad rackarns vad fort tiden går, man hinner knappt med i svängarna. 23:11 någon slängde soppor nu, de tänker inte på den krake som bor våningen över sopnedkastet och som har sopnedkastet under sovrummet, när man slänger soppor så går ett hjul igång för att soppåsen ska komma ner i säcken . Men jag tror den som bor där är i det närmaste döv för så många gånger som det varit stopp och personen inte har reagerat, kanske bekvämlighetskäl det också, jobbigt och ringa och säga till, det blir när jag eller granntanten upptäcker att det börjar bli fullt eller lukta illa, så ringer vi och då är det fixat inom någon timme. Jaha det blev lite mer gnäll, kunde inte hålla mig.
Ska snart krypa ner i bingen och titta in i huvudet på mig själv. Tror inte det är så mycket att se där just nu.

torsdag 27 augusti 2009

Vad sur jag blir

Satte mig och betalade räkningar, men vad sur jag blir när man får påminnelseavi med straffavgift 50 kr bara för att trappsnigeln inte lyckats att träffa min låda med räkningen. Men nu behöver vi inte få räkningar från sjukresor förän juni nästa år, Roger har nått högkostnadsskyddet.Jösses vad papper och elände det blir när någon blir sjukskriven, det gäller att hålla reda på Fackföreningsavgift gruppförsäkringar m,m. Ska till veckan ta och lägga över det på autbetalning så slipper man det beskymret.
Roger tror jag kan alla regler och bestämmelser och vad man kan få och inte få. Han har stora tankar om mig. Klart jag tar reda på vad som behövs och vad man kan få. Datorn är bra där kan man verkligen söka och hitta vad man söker men ibland får man verkligen leta, det gäller att söka på rätt ord och veta hur det stavas, det går inte att fuska.
När man lägger en sak på ett ställe för att man ska hitta det, varför ligger det inte där då? Jag letar efter en liten väska eller fodral kanske rätta namnet är. Det är till mobiltelefon men jag tänkte ha det till den sladdlösa så den alltid är med mig på Hjalmar, men kan för mitt liv inte fatta var jag stoppat den. Absolut inte där jag trodde. Men det är ju så det är att ha fibro, man använder halva dagen att leta efter saker som man lagt på absolut fel plats. Tur att jag inte har bärbar dator, skulle aldrig komma ihåg var jag hade den sist. Kanske om den var neongrön eller orange skulle underlätta att hitta den. Det är nog inget för mig, en fast plts där jag vet att datorn står är A och O.

tisdag 25 augusti 2009

Äldreomsorgen

Hur har politikerna tänkt sig att det ska fungera med omsorgen av barn, äldre, och handikappade. Eftersom det inte ska kosta något, de drar in på tjänster personalen går på knäna, de pressas till sista blodsdroppen. Hur länge håller dessa människor innan de psykiskt och fysiskt klappar ihop. Jag har begärt hjälp för att jag ska komma upp och komma i gång på morgonen, eftersom jag behöver ta min medicin omkring klockan åtta på morgonen och samtidigt få frukost. Mina händer och är inte mycket värda på morgonen jag tappar saker kan inte få på och av lock på förpackningar. att stoppa i kontakten och få fart på kaffebryggarn är ett elände när man inte kan få upp armarna ordentligt, och inte har någon kraft i fingrarna. När jag väl pillat i kontakteländet så ska jag då bre smör på brödet. Får lirka med kniven så jag får in den mellanfingrarna så jag kan få på lite smör utan alltför stor smärta, sen ska jag brottas med osten för att få lite ost på mackan. Har jag sen inte varit framsynt så jag sett till att det finns mjölk tillräckligt utan att jag måste bryta mig in i en oöppnad. Hur mycket mjölk kaffe vatten m.m som jag slagit ut för att inte händerna hänger med på mornarna, det vet jag inte. När jag spiller så ska det ju torkas upp också, det är ju inte så lätt med klumpiga fingrar och långt till golvet.
Mina kompretionsstrumpo klarar jag inte av för de är för hårda att få på mig, så dem behöver jag hjälp med. Sängen klarar jag inte av att bädda längre det gör alldeles för ont i mina armar och axlar. Jag är så ledsen för att jag inte klara så enkla grejer, mot eftermiddagen har jag liksom kommit i gång och det går bättre det mesta. Men det finns dagar som jag är helt däckad, oväder på gång eller att jag känt mig pigg dagen före och varit lite för flitig. Ska jag sen försöka bistå min man, som är sjuk i lungcancer, ibland är han pigg och alert men så har han sina dagar då han är sämre.Vad som är problemet är att hjälpen kommer tidigt ena dagen och ibland går det klockan mot tio, det är nästan dags för lunch,allt blir ju förflyttat framåt, alla måltider, lunch middag och mellanmålen. Till saken hör att jag är diabetiker och det är viktigt att jag får mat och medicin på bestämda tider. Jo jag får hjälp, men ändå oordning när tiderna växlar fram och tillbaka. De säger att det är för lite personal, så blir en del sjuka, så kommer det larm och då får de släppa allt de har för händerna och sticka, det måste vara stressande att veta ringer telefonen får jag slänga mig i väg som en raket. Jag tycker synd om dessa människor som jobbar under sådana förhållanden.
Det skulle ju bli så bra man skulle satsa på hjälp i hemmet för att folk ska få bo kvar i sin bostad så länge som möjligt, men det blir stressande för de hjälpbehövande också, när de inte vet när exakt de kommer, oroligt blir jag färdig eller ej,jag har kanske en läkartid och passa, och det kan ju bli väldigt rörigt för som är äldre än jag och har liksom inte riktigt grepp om tiden. Något måste göras, för det här kommer bara att eskalera, vi blir fler som behöver hjälp, och kommunerna har inte råd att anställa folk, kommer det att bli som på sjukhusen du får ställa dig i kö för att få hjälp, och det kan ta år innan det blir din tur. Hur många gånger har du ramlat kanske brutit dig innan du får den hjälp du behöver.

söndag 23 augusti 2009

Vi går mot ny vecka

I morgon blir en rörig dag, kommer väl att vara slut när kvällen kommer. På morgonen är det dusch och renbäddning, har tagit fram rena täcken och kuddar. 11:50 åker Roger till HS återbesök. Mellan 12:00- 14:00 kommer det varor från COOP Matbutiken, 13:00 kommer städtanten. Jag blir trött bara av att tänka på det. Skönt när det är gjort, då kan man slå sig ner och njuta.
Nu börjar skolorna igen, och semestrarna är över för de flesta, vi återgår till grottekvarnen. Skönt på sätt och vis, det blir lugnare, folk går och lägger sig på kvällarna och försöker inte hålla grannarna vakna halva nätterna. Skönt att det finns öronproppar, de hjälper mot icke önskat oljud.
Kommer nu TV igång med lite nya program så vi slipper och se repriser på repriserna, det hjälper inte vilken kanal man väljer alla kör repriser. Vet inte om de tror att vi har kort minne, men när man sett samma program 4-6 ggr så kan man dem. Men med nya TV så blir även en del repriser nya för man upptäcker detaljer som man inte såg på den gamla, för bilden är helt otrolig på den nya, mycket klarare och detaljrikare, de smälter inte ihop till något diffust gråsvart.

fredag 21 augusti 2009

Mormor grejade tekniken

Nu har jag fått igång telefonen den sladdlösa, vad jag är stolt. Bad Rickard för några månader sedan, han började, men se det var fel på telefonen, jag protesterade och menade att det hängde nog på batterierna, men det var inget fel på dem, han fick ljud i telefon, jag hörde inget, kan inte vara något ljud där, när man stoppar kontakten i ett icke fungerande jack. Han sprang runt och skulle ha förstajacket, det kan han göra för det finns inget, möjligen det kan vara det som suttit i sovrummet, men eftersom jag inte ringer via Telia utan bredband då är inte de jacken intressanta. Jag ville han skulle köpa batterier men det kom inte hem några. Igår var jag till Handen på expert fick jag tag i rätt batterier. Satte dem på laddning och i eftermiddag kopplade jag in telefonen ringde upp min Mobil och jag ringde Kaisa och det fungerade. Mormor är duktig. Jag började med manuallen och läste den och upptäckte att jag gjort det man absolut inte ska gör med dessa batterier, låta dem sitt kvar i apparaten när den inte används då förstörs dem.
Idag har jag haft lite ont i axlarna, efter gårdagens utflyckt men det hade jag räknat med. Men det var värst när jag låg och somnade då vaknade jag av värk, har varit lite trött, men det hör också till, men det var inte så farligt bättre än väntat.
Hon som bestämmer om handikapersättning var här idag, och pratde med Roger och mig, med hjälpen vi har om mornarna, och hur Roger mår, vad hon kunde se så var det OK , nu är det bara att vänta och se.

tisdag 18 augusti 2009

Sammangaddning av störande oljud

Vaknade straxt för sju, sopbilen var här och skramla dåna och lät i största allmänhet. Efter det kommer det några pigga ungar och hojtar på, på väg till dagis. Försöker slappna av för att somna om, men vad hjälper det, snart är det ett par snacksaliga kärringar som hojtar på, hade nästa lust att vråla rakt ut HÅLL KÄFTEN. Vad händer sen, några fyrbenta vänner ville liksom tala om att de var pigga och och redo att hålla grannskapet vaket. Då gav jag upp, och insåg att det inte skulle bli något mer sova av. Vi började undra var vår hjälp tagit ivägen, klockan var 09:30. vi beslöt att gå upp och försöka få på kaffet. Roger tog kaffet och jag letade på bröd i frysen och bredde på smör och 2 hårda. Lade på pålägg och slogs med osten. Då kom tjejen som skulle hjälpa oss. Hon blev förbannad på ledningen som hade så dålig koll på vad de gör. Eftersom jag behöver hjälp för att få frukost i rätt tid på morgonen bara för diabetesens skull är det viktigt att man håller jämna tider Nu skulle hon ta tag i dem där på kontoret.
Hon fixade det som skulle göras och vi kände oss nöjda. Jag lade mig en stund och Roger höll ställningarna för de kom från ASIH och så vänta jag på samtal från Rogers läkare på VC. Vi byte plats Roger och jag jag fortsatte att vakta telefon och Roger intog sängen. Läkaren ringde och vi hade ett givande samtal, hon verkligen bryr sig. Efter det var det dags för lunch det blev soppa, sen for jag iväg till VC för blodtryck och vägning. Där blev det lite rörigt för hon hade en patient som han upptäckte att hon hade för knapp tid till, så hon tog mig imellan medan hon jagade Läkaren till karlen som var lite risig. men det ordna sig Hon tyckte mitt blodtryck är så lågt och jämt nu att vi kanske kan minska på medicinen. Det låter inte dumt. Det går framåt med vissa saker.

måndag 17 augusti 2009

Rena snurren

Nu verkar det som alla firmor fått snurren, de rear hit och dit. Du kan hitta allt vad du önskar dig till vrakpriser. Men frågan är, vem står för fiolerna? Någon måste ju betala för eller senare, hoppas affärerna på att du ska handla på krita, och att du då får betala ränta och andra omkostnader och att de där får tillbaka sina pengar. När jag köpte TV:n nu så surfa jag runt på price runner, den TV jag ville ha skilde ca 1000 kr från den dyraste till den billigaste firman, sen var det det här med frakt och leveranstid. Den jag valde var fraktfri när jag handlade för 1000 kr och de var den firma som levererade varan snabbast. De fick min order på fredagsmorgonen och måndagkväll hade jag TV:n hemma. Inte tjäna dem något extra på mig, TV:n är betald och klar. Nu har ju skattepengarna kommit och de vill vara med och dela på dem. Det är väl därför vi översköljs med extraerbjudanden hit och dit.
Nu börjar det bli dax för planering av julklappar, man får väl passa på nu när det är reor på rean.
När jag köpte nya sängar så upptäckte jag att det är dragkedjor på madrasserna, är det för att man ska kunna spara pengarna där istället för på banken, för bankräntorna på insatta medel är ju lika med noll.

söndag 16 augusti 2009

Nattsnack

Har inte lust men jag måste plocka fram lakan tills i morgon, för i morgon orkar jag inte få fram dem. Det ska bäddas rent. Skönt med lite rutiner, här har det gått lite hipp som happ ett tag, när man inte orkar slöar man till och gör inte sakerna förän man MÅSTE och knappt ens då.
Jag trodde ett tag att fönstren skulle tryckas in, det blåste något vansinnigt, och vad ont jag fick i lederna. Jag mådde toppen när jag vakna idag, men säg den glädje som varar, framåt förmiddagen började lederna att ge sig tillkänna och det började straxt efteråt blåsa, nu ikväll så blev lederna bättre, förstår inte varför jag ska vara så känslig för dessa väderfronter. Vad ska vi med SMHI till de kan ringa till mig så kan jag tala om vädret närmaste timmarna *s*
Till middag idag åt vi Gulash oooh vad god den var, lyckades ovanligt bra idag. Det var två nöjda karlar här också, kul när man lagar mat och de uppskattar det de får på tallriken.
Sporten går vidare på vår TV som lider av Tinutus, hoppas den nya kommer imorgon, jag orkar inte lyssna på den här med detta hemska biljud, ja surr kan man säga.
I morgon kommer arbetsterapeuten hit till Roger, det är fråga om en rollator, han har lite problem med ena fotleden, den vill inte som han alla gånger, och då blir det inte rakt fram utan snubbelsteg i sidled, sen vill han komma ut och kunna gå till affären utan problem, blir han trött och andningen inte vill vara med, kan han ju sitta på rollatorn och vila tills andningen blir normal. Det börjar bli den tiden nu när man inte kan sätta sig var som helst ute. Vi har inte så många bänkar att sitta på i området, mycket förstördes av ungdommar från Tyresö för några år sen och det var Haninge bostäder som ägde husen då, de ersatte inte de trasiga bänkarna. Vi skulle behöva lite bänkar i området, men det finns ju då andra som ska förstöra, det som görs för allas vår trevnad.Sorgligt nog men sant

fredag 14 augusti 2009

Kura skymning.

Nätterna runt midsommar, ger mig en stämning som är svår att beskriva, det är en blandning av sorg vemod och lycka.
Lyckan att få uppleva dessa nätter när dagen liksom inte försvinner, utan övergår i ett gråvitt skimmer där himlen färgas i silver mot norr.
Varje kväll vid halvtolvtiden går jag ut på min balkong och därifrån avnjuter jag kvällens stillhet. Kan på avstånd höra surret från någon bil, allt annat är höljt i en tystnad. Vinden rasslar svagt genom björkarnas lövverk, ljumma kvällar kan jag höra näktergalens envisa sång. Detta är höjden av lycka denna tid på året, att få sitta och bara lyssna till sommarnattens ljud och stillhet.
Jag får alltid den här tiden en melodi i huvudet, och som spelas ofta för den här tiden, första strofen "Midsommarnätternas dämpade ljus föder en tanke tänder ett rus....osv"När man sitter så här i stillhet, så virrar tanken sig gärna iväg till barndomens somrarminnena tränger på ju äldre man blir.
Sommarnätterna hos mormor ich morfar i det lilla torp i Tivedens mörka och sägenomspunna skogar, där man kunde möta både troll, vettar, älvor och rabbekäringen. I andra landsändar kallas hon för skogsfrun, som barn visste man inte säkert vem som skulle dyka upp. Älvorna dansade nästan varje natt på tegarna som vette mot norr där kunde också skogens konung visa sig vissa sommarkvällar och om betet föll honom på läppen.
Skuggorna på natten kunde i fantasin ta sig vilka former som helst och även röra sig, där låg man i sin säng och vågade knappt andas ibland, men på något sätt kom John blund och tog över det hela, och tur var väl det.
Kura skymning hos morföräldrarna var en högtidsstund när man satt där i kvällens skymning stilla och förundrat, med ett stillsamt samtal där pauserna vart längre och längre, där till slut skymningen talade för sig själv som en läkande helande hand, det är väl något som nutidens människor liksom inte får tid till, det jäktas och jagas och även TV bär väl en del av skulden till det. Under semestern borde vi sätta oss ner och lyssna till kvällen och njuta av nattens intåg, hela våra själar från jäkt och oro.
Vemodet och sorgen gör sitt intåg när jag upptäcker att skymningen övergår till mörker, då vet jag att solåret vänt och att man går mot höst med regn och kyla även soliga varma färgsprakande dagar, men där dem mörka nätterna blir längre och längre.
Längst inne där i mitt sinne vet jag , att en dag vänder det och att ljuset återvänder, mitt hela jag uppfylls av en inre glädje. Jag är tacksam och glad att jag bor i den del av världen där man får upp leva denna förändring i naturen

Detta skrev jag 20020620

lördag 8 augusti 2009

Missförstånd i kubik

Varför ska det vara så svårt att förstå varandra, varför ska det bli missförstånd, för ingenting. Varför måste vissa känna sig så förfördelade, för att de missförstår en mening, och sen ska man försöka förklara vad man menar, men det är som att hugga i sten, jag blir så ledsen när sånt här händer, vad man ska säga, vilka ord är de bästa, jag vet inte, har försökt ,men får ingen förståelse för vad jag säger, för det är enligt dem inte det jag säger, som jag menar, utan något annat. Normalt sett har jag lätt att leka med orden, göra nonsensmeningar, associera vissa ord till händelser som har en eller får en humoristisk bild. Jag vet att jag är för snabb ibland, men de som inte hänger med, brukar det gå att förklara hur jag tänkte. Igår var det tvärstopp, tjejen som var här och hjälpte till var helt avsaknad av humor eller att förstå andemeningen i hur jag tänkte. Hon hjälpte mig med mina kompressionsstrumpor och de är rätt tröga, så hon drar på dem på en stålställning som jag sen ställer mig upp och stoppar ner foten i och strumpan kommer förhoppningsvis på rätt ställe. Jag ställer mig upp och hon säger "fot" jag börjar skratta och säger "Att jag känner mig nästan som en häst." Hon fattar inget, blir tvärsur för hon inbillar att jag blir arg på henne, jag försöker att förklara, det som jag såg, som var det komiska i det hela. när hon säger fot, för så säger man till hästar, när man vill att de ska lyfta på fötterna. Likväl vidhåller hon, att jag är arg, för hon sagt fel ord. Försökte förklara, att det hade inget med, att vara arg utan bara det roliga i det hela, som jag såg det och inget att hänga upp sig på. Jag förklarade att det var OK från min sida, men se då började det om att vi missförstår alltid dem och bla bla... Det är OK säger jag nu pratar vi inte om det här mer Jag kände hela tiden hon var kvar och gjorde färdigt att hon var inte glad åt mig.

fredag 7 augusti 2009

VINDSÅNG MOT NATTEN.

"Allting här på jorden ska slockna en gång,

ett hjärta en blomma, en tanke en sång.

Men något ska födas ur tystnadens grav,

och kanske bli stjärnor som minns vad du gav.

Ja kanske bli solar av rymdvida mått,

att lysa upp stigar där ängslig du gått.

Där någon sen vandrar som du gjort en gång,

och tackar för blommor och att älska en sång.

För vänskap och kärlek där hjärtat fått svar,

på alla de frågor vi bär på en var.

För vinden som kommer från ingenstansland

och vågen som vaggar oändlighetsstrand"

Birger Franzén

tisdag 4 augusti 2009

Själv är bäste dräng

Funderaade på om Rickard skulle förstå att vi behövde lite hjälp med att montera stolarna, nä inte han inte, vännerna på nätet kan inte spela om han inte är med och dirigerar.
Plockade upp delarna till första stolen, blev förbannad för jag orkade inte klämma dit hjulen, skit samma får väl köra utan hjul. Tog en eftermiddagslur, kom på att jag kanske kunde ta en tving eller något liknande och presssa in dem på plats. Drack kaffe satte sen igång och monterade delarna till höj och sänkningen av stolen, sen kom jag till armstöd som skulle skruvas ihop med sits och ryggstöd, allt gick bra utom en skruv, när jag fått den på plats så gled den snett sa åt Roger att hålla i, jovisst då satte han fingrarna så jag såg ingen skruv överhuvudtaget, när jag påpekade det så fick han stora fräsen, när han lugnat sig så fortsatte vi men då satte han skallen ivägen, då vände jag på skiten och tänk då fungera det. Stol nummer två gick som på räls, jag sa till Roger "Vad galant den här stolen gick" Hans svara " Ja du hade ju övat på den första" Så sant. Nu var det bara hjulen kvar och att sätta stolen i röret till foten.
Roger gick och frågade Rickard om han kunde hjälpa oss och klämma i hjulen, 3 minuters väntetid så kom han och klickade i dem rätt enkelt det var ett par som var lite hårdare än de andra. Vi gjorde iordning alla kartonger som blivit i veckan och ville att Rickard skulle knyta ihop dem med ett snöre, nej då det behövdes inte, han tog kartongerna och gick iväg. Vad hände, jo det vi befarat de for isär och han fick plocka extra med dem för att få dem på plats, att man inte kan lyssna på vad äldre säger så man slipper att arbeta i onödan. Det är som om vår erfarenhet skrämmer dem, så de måste sätt sig på tvären.

måndag 3 augusti 2009

Nya stolar

Idag skickade jag iväg Roger och Rickard till Jysk och köpte ett par nya arbetstolar. Min har varit trasig i ett år det går inte att hissa upp den, men den är väl 8 år gammal minst, Rogers hänger väl med ett tag till, men vi köpte två för det var halva priset på dem. Och så köpte jag ett par dynor också, det är skönt att ha lite extra mjukt, trots att mina sittben är väl vadderade av fläsk så är de ömma och behöver lite extra mjukt.
Vi har inte monterat dem än, får väl bli morgondagens projekt. Skynda långsamt är mitt motto, varför jäkta? Hjärtat mår inte bra av det. Ser fram emot att skruva i morgon och få alla bitar att passa och skruvarna på rätt plats utan att bruka allt för fula ord.
Roger har idag skaffat sig abonemang på korsord, för han tycker spel blir så tråkiga i längden. Han ville ha lite hjärngympa, så nu har han lite att göra.
Vi har ikväll tittat på ett program om de vilda djuren i Stockholms stad, kaniner, rådjur, rävar, råttor,igelkottar och alla dessa fåglar. Det var intressant, att så mycket djur har anpassat sig till stadsmiljön och kan fortplanta sig där. Fåglarna som bygger bo på de mest otroliga ställen, och många gånger var beroende av närkontakt med människor för att klara sig.

lördag 1 augusti 2009

Att man aldrig lär sig

Torsdag städade jag ur kylskåpet, var rädd att vi skulle smittas av salmonella så smutsigt var det, nu blänker det.Beställde sedan varor från Mataffären som skulle komma på fredagen mellan 12,00- 14,00. Hjälpte Roger med datorn och plockade in lite favoriter som han ville ha. Fredag morgon retade jag mig på att jag inte hittade Rogers schorts, tog fram en sopsäck, plockade ut en massa tröjor och åter tröjor, de var så gamla att de var märkta Connex en del var inte urtagna ur förpackningarna. Det var pikétröjor också Connex. gamla kalsingar med utsliten resår. Ja säcken blev full, det finns mer i en annan garderob, men det får bli en annan dag. Nu får han rum med sina kläder och kan se vad han har. Matvarorna kom och de var snart på plats, Roger hjälpte till att plocka upp och jag stuvade in i skåpen. Efter lunch tog vi oss en tupplur, vi behövde det.
Lördagmorgon var inte rolig, öm, ont kunde knappt rör mina överarmar, ont i nacken kunde knappt röra skallen, ja det blir värkisar och vila idag. Vet inte om jag ska sitta stå eller ligga, vandrar runt mellan stolar och säng, men jag vet att det går över på ett par dagar, men varför ska jag alltid ta i så jag blir så här eländig. Kan jag inte ta lite mindre och det tar två tre dagar istället för ett par timmar. För räknar man ut den tid jag är effektiv, blir summan lika av två dagar eller två timmar.

torsdag 23 juli 2009

Läkarbesök

Man behöver troligen besöka ny läkare på sin ordenarie VC. Min diabetesläkare och läkaren som har hand om min värkproblem har semester så därför kom jag till denna underbara kvinna.Då händer det lite. Läkaren jag besökte igår, är specialist på geriatrik och atroser. Hon tyckte att jag behövde starkare styrka på mitt Norspanplåster, för jag är så pass stor, så nu har jag dubbel styrka, så skrev hon ut en tablett Arcoxia, vilken dundermedicin, lederna är redan mindre svullna och stela, och jag kan gå utan smärta, meningen är att jag ska skära ner på Alvedonen. Denna medicin är ungefär som Voltaren men snällare mot magen.Idag känner jag mig i sjunde himlen, hoppas att det fortsätter så. Jag var tvungen att bromsa mig själv från att ta i för mycket, så skönt när man kan lyfta saker utan att känna smärta, plötsligt får man lust till att göra en massa. Aj baja ta det lungt, det kan straffa sig att ta i för mycket, bäst att simma lungt och öka försiktigt på vad man kan göra. Men jag blev så glad och bara kände lust att göra saker. Hoppas nu att jag inte tog i för mycket så det straffar sig i morgon. Nu vill jag ha solsken, det är för tråkigt med allt regn. I förgår när jag kom från VC så hade föraren på Taxin ingen bomnyckel, och jag fick gå in i ösregn med bara ett tunt linne och piratbyxor. jag var dyngsur. Det här med bomnyckel och sjukresor är något jag inte får att gå ihop. mer om det en annan dag.

tisdag 7 juli 2009

Människoöden

När man sitter och letar efter anfäder, träffar man på många olika öden.Satt och letade efter min mormorsfar, han var svår att hitta, satte mig och sökte runt i husförhörslängderna. Till slut hittade jag Margareta Ersdotter i Västtjärn som fött ett gossebarn Jon Erik Lind Oä. Är det kört nu, hur ska jag hitta fadern? Hade tur hittade fadern i Husförslängden. Varför de inte var gifta troliga orsaken hon var inte myndig. Jon Erik Lind var son till en soldat Jonas Lind.
Jon Erik träffade den 9 år yngre Selma Gistvik vars föräldrar kom från Österbotten. De fick 8 barn, men det var inte bara dans på rosor.
20 år gammal får hon sonen Erik Johan 1894 11 02. 1895 11 11 föder hon tvillingarna Märta Sofia och Nils Alfred. Det tragiska är att Erik Johan dör 1896 0303 och Märta Sofia 1896 06 11.
Vilket tungt öde, samtidigt följde jag hennes föräldrar och 1894 04 30 dör deras dotter Tekla Josefina26 år gammal i TBC. Hon var gift med Edvard Sundberg de hade en dotter Elin Maria 1894 02 09 hon dog när hon var 6 mån 10 dagar gammal. Det står lunginflamation, men jag misstänker att det var nog TBC.
Vilka tragiska öden man kan hitta, mina tankar har vandrat mycket omkring deras livsöden, mediciner mot TBC fanns inte kunskap om hur man skulle skydda sig mot smitta, Dåliga dragiga bostäder, trångbodhet var grogrunden för sjukdomar.
Trots dåliga odds från början levde hon ett långt liv

onsdag 1 juli 2009

Fibromyalgi

Av helvetets alla plågor så har jag drabbats av Fibromyalgi, så länge jag kan minnas har jag haft denna värk till och från. Periodvis så är det svårare. då är det nästan outhärdligt, jag har råkat in i en sådan period nu, vilket jag tror beror på Rogers sjukdom och den press vi lever i just nu. Felet med oss som har fibro är att vi aldrig lär oss våra begränsningar, ska alltid vara bäst och göra saker vi borde avstå ifrån. Jag sprättade isär kartonger med en Morakniv i måndags som skulle till grovsoporna, det hade killarna kunnat fixa själva, men duktiga Lisa ska ju alltid visa framfötterna. Snacka om träningsvärk i axlar och armar. Natten till onsdagen fick Roger gå och väcka Rickard så han fick hjälpa mig ur sängen. jag kom bara upp till knappt hälften. Har ringt till arbetsterapeuterna idag om det finns hjälpmedel så jag kan komma upp. Rickard säger att det finns en ställning de skruvar fast i sängen som man kan hålla i och dra sig upp. Vissa dagar känner jag mig färdig för hemmet. Nu ikväll så känns det bättre i kroppen hoppas att det är på väg åt rätt håll.
För er som vill veta mer om Fibromyalgi skickar jag med en länk

http://www.allindra.se/index2.html?page=information_12

söndag 28 juni 2009

Det var en gång.

Så börjar alla sagor, men detta är ingen saga utan sanningen om människoöden som kanske inte blev riktigt som drömmen var. Där socialen gick in och tvingade människor till saker som de inte förstod vidden av och som blev en tragedi. Det sociala nätet var för 70 år sen långt ifrån dagens. Var man 17 år omyndig, så hade man inget att säga till om,de som hade makten bestämde. Ingen hjälp från sin mor som var omgift och hade 2 barn under 4 år, även om hon ville hjälpa till så vet jag inte varför hon inte gjorde det, men jag tror mig ha en god uppfattning om vad som hände. Min mor var vad man säger låghalt, vilket begränsade hennes val av arbete. Hon anställdes som piga i ett hem, jag placerades på ett barnhem. Här var det inte frågan om inskolning, de bara kom och hämtade mig veckan före jul, jag var då 7 mån, det måste ha varit ett trauma för ett så litet barn.
Hur jag hade det på barnhemmet vet jag inte, men jag kan tänka mig, att det var ingen drömtillvaro. Barns behov av kärlek kramar och stimulans var det nog rätt sparsmakat med. jag blev kvar där i 2 år. Vad som sen hände och varför är bara funderingar och undran varför, men nästa år blir en del av det som är hemligstämplat fritt och har jag tur kan jag få svar på en del frågor.
Jag skulle till en familj i Gräveby som var trädgårdsmästare, varför jag inte kom dit vet jag inte. Hade mitt liv blivit annorlunda då? Många frågor som jag ska försöka få svar på.