Stingslig

Vet inte vad det är, men jag känner mig stressad blir aggresiv för ingenting, hela tiden tjat kan du göra det, kan du svara på det, suck.......... varför inte försöka själv. När jag frågar har du gjort si och så, så får jag till svar ja. Varför fungerar det när jag försöker, varför hittar jag saker och ting. Även om de står och håller i sakerna så ser de inget. Jag kallar det ren bekvämlighet, det är enklare om någon annan gör det åt en då slipper man att anstränga varken hjärna eller muskler. Slutgnällt nu.
Nu går vi mot ny vecka och även mot ny månad rackarns vad fort tiden går, man hinner knappt med i svängarna. 23:11 någon slängde soppor nu, de tänker inte på den krake som bor våningen över sopnedkastet och som har sopnedkastet under sovrummet, när man slänger soppor så går ett hjul igång för att soppåsen ska komma ner i säcken . Men jag tror den som bor där är i det närmaste döv för så många gånger som det varit stopp och personen inte har reagerat, kanske bekvämlighetskäl det också, jobbigt och ringa och säga till, det blir när jag eller granntanten upptäcker att det börjar bli fullt eller lukta illa, så ringer vi och då är det fixat inom någon timme. Jaha det blev lite mer gnäll, kunde inte hålla mig.
Ska snart krypa ner i bingen och titta in i huvudet på mig själv. Tror inte det är så mycket att se där just nu.

Vad sur jag blir

Satte mig och betalade räkningar, men vad sur jag blir när man får påminnelseavi med straffavgift 50 kr bara för att trappsnigeln inte lyckats att träffa min låda med räkningen. Men nu behöver vi inte få räkningar från sjukresor förän juni nästa år, Roger har nått högkostnadsskyddet.Jösses vad papper och elände det blir när någon blir sjukskriven, det gäller att hålla reda på Fackföreningsavgift gruppförsäkringar m,m. Ska till veckan ta och lägga över det på autbetalning så slipper man det beskymret.
Roger tror jag kan alla regler och bestämmelser och vad man kan få och inte få. Han har stora tankar om mig. Klart jag tar reda på vad som behövs och vad man kan få. Datorn är bra där kan man verkligen söka och hitta vad man söker men ibland får man verkligen leta, det gäller att söka på rätt ord och veta hur det stavas, det går inte att fuska.
När man lägger en sak på ett ställe för att man ska hitta det, varför ligger det inte där då? Jag letar efter en liten väska eller fodral kanske rätta namnet är. Det är till mobiltelefon men jag tänkte ha det till den sladdlösa så den alltid är med mig på Hjalmar, men kan för mitt liv inte fatta var jag stoppat den. Absolut inte där jag trodde. Men det är ju så det är att ha fibro, man använder halva dagen att leta efter saker som man lagt på absolut fel plats. Tur att jag inte har bärbar dator, skulle aldrig komma ihåg var jag hade den sist. Kanske om den var neongrön eller orange skulle underlätta att hitta den. Det är nog inget för mig, en fast plts där jag vet att datorn står är A och O.

Äldreomsorgen

Hur har politikerna tänkt sig att det ska fungera med omsorgen av barn, äldre, och handikappade. Eftersom det inte ska kosta något, de drar in på tjänster personalen går på knäna, de pressas till sista blodsdroppen. Hur länge håller dessa människor innan de psykiskt och fysiskt klappar ihop. Jag har begärt hjälp för att jag ska komma upp och komma i gång på morgonen, eftersom jag behöver ta min medicin omkring klockan åtta på morgonen och samtidigt få frukost. Mina händer och är inte mycket värda på morgonen jag tappar saker kan inte få på och av lock på förpackningar. att stoppa i kontakten och få fart på kaffebryggarn är ett elände när man inte kan få upp armarna ordentligt, och inte har någon kraft i fingrarna. När jag väl pillat i kontakteländet så ska jag då bre smör på brödet. Får lirka med kniven så jag får in den mellanfingrarna så jag kan få på lite smör utan alltför stor smärta, sen ska jag brottas med osten för att få lite ost på mackan. Har jag sen inte varit framsynt så jag sett till att det finns mjölk tillräckligt utan att jag måste bryta mig in i en oöppnad. Hur mycket mjölk kaffe vatten m.m som jag slagit ut för att inte händerna hänger med på mornarna, det vet jag inte. När jag spiller så ska det ju torkas upp också, det är ju inte så lätt med klumpiga fingrar och långt till golvet.
Mina kompretionsstrumpo klarar jag inte av för de är för hårda att få på mig, så dem behöver jag hjälp med. Sängen klarar jag inte av att bädda längre det gör alldeles för ont i mina armar och axlar. Jag är så ledsen för att jag inte klara så enkla grejer, mot eftermiddagen har jag liksom kommit i gång och det går bättre det mesta. Men det finns dagar som jag är helt däckad, oväder på gång eller att jag känt mig pigg dagen före och varit lite för flitig. Ska jag sen försöka bistå min man, som är sjuk i lungcancer, ibland är han pigg och alert men så har han sina dagar då han är sämre.Vad som är problemet är att hjälpen kommer tidigt ena dagen och ibland går det klockan mot tio, det är nästan dags för lunch,allt blir ju förflyttat framåt, alla måltider, lunch middag och mellanmålen. Till saken hör att jag är diabetiker och det är viktigt att jag får mat och medicin på bestämda tider. Jo jag får hjälp, men ändå oordning när tiderna växlar fram och tillbaka. De säger att det är för lite personal, så blir en del sjuka, så kommer det larm och då får de släppa allt de har för händerna och sticka, det måste vara stressande att veta ringer telefonen får jag slänga mig i väg som en raket. Jag tycker synd om dessa människor som jobbar under sådana förhållanden.
Det skulle ju bli så bra man skulle satsa på hjälp i hemmet för att folk ska få bo kvar i sin bostad så länge som möjligt, men det blir stressande för de hjälpbehövande också, när de inte vet när exakt de kommer, oroligt blir jag färdig eller ej,jag har kanske en läkartid och passa, och det kan ju bli väldigt rörigt för som är äldre än jag och har liksom inte riktigt grepp om tiden. Något måste göras, för det här kommer bara att eskalera, vi blir fler som behöver hjälp, och kommunerna har inte råd att anställa folk, kommer det att bli som på sjukhusen du får ställa dig i kö för att få hjälp, och det kan ta år innan det blir din tur. Hur många gånger har du ramlat kanske brutit dig innan du får den hjälp du behöver.

Vi går mot ny vecka

I morgon blir en rörig dag, kommer väl att vara slut när kvällen kommer. På morgonen är det dusch och renbäddning, har tagit fram rena täcken och kuddar. 11:50 åker Roger till HS återbesök. Mellan 12:00- 14:00 kommer det varor från COOP Matbutiken, 13:00 kommer städtanten. Jag blir trött bara av att tänka på det. Skönt när det är gjort, då kan man slå sig ner och njuta.
Nu börjar skolorna igen, och semestrarna är över för de flesta, vi återgår till grottekvarnen. Skönt på sätt och vis, det blir lugnare, folk går och lägger sig på kvällarna och försöker inte hålla grannarna vakna halva nätterna. Skönt att det finns öronproppar, de hjälper mot icke önskat oljud.
Kommer nu TV igång med lite nya program så vi slipper och se repriser på repriserna, det hjälper inte vilken kanal man väljer alla kör repriser. Vet inte om de tror att vi har kort minne, men när man sett samma program 4-6 ggr så kan man dem. Men med nya TV så blir även en del repriser nya för man upptäcker detaljer som man inte såg på den gamla, för bilden är helt otrolig på den nya, mycket klarare och detaljrikare, de smälter inte ihop till något diffust gråsvart.

Mormor grejade tekniken

Nu har jag fått igång telefonen den sladdlösa, vad jag är stolt. Bad Rickard för några månader sedan, han började, men se det var fel på telefonen, jag protesterade och menade att det hängde nog på batterierna, men det var inget fel på dem, han fick ljud i telefon, jag hörde inget, kan inte vara något ljud där, när man stoppar kontakten i ett icke fungerande jack. Han sprang runt och skulle ha förstajacket, det kan han göra för det finns inget, möjligen det kan vara det som suttit i sovrummet, men eftersom jag inte ringer via Telia utan bredband då är inte de jacken intressanta. Jag ville han skulle köpa batterier men det kom inte hem några. Igår var jag till Handen på expert fick jag tag i rätt batterier. Satte dem på laddning och i eftermiddag kopplade jag in telefonen ringde upp min Mobil och jag ringde Kaisa och det fungerade. Mormor är duktig. Jag började med manuallen och läste den och upptäckte att jag gjort det man absolut inte ska gör med dessa batterier, låta dem sitt kvar i apparaten när den inte används då förstörs dem.
Idag har jag haft lite ont i axlarna, efter gårdagens utflyckt men det hade jag räknat med. Men det var värst när jag låg och somnade då vaknade jag av värk, har varit lite trött, men det hör också till, men det var inte så farligt bättre än väntat.
Hon som bestämmer om handikapersättning var här idag, och pratde med Roger och mig, med hjälpen vi har om mornarna, och hur Roger mår, vad hon kunde se så var det OK , nu är det bara att vänta och se.

Sammangaddning av störande oljud

Vaknade straxt för sju, sopbilen var här och skramla dåna och lät i största allmänhet. Efter det kommer det några pigga ungar och hojtar på, på väg till dagis. Försöker slappna av för att somna om, men vad hjälper det, snart är det ett par snacksaliga kärringar som hojtar på, hade nästa lust att vråla rakt ut HÅLL KÄFTEN. Vad händer sen, några fyrbenta vänner ville liksom tala om att de var pigga och och redo att hålla grannskapet vaket. Då gav jag upp, och insåg att det inte skulle bli något mer sova av. Vi började undra var vår hjälp tagit ivägen, klockan var 09:30. vi beslöt att gå upp och försöka få på kaffet. Roger tog kaffet och jag letade på bröd i frysen och bredde på smör och 2 hårda. Lade på pålägg och slogs med osten. Då kom tjejen som skulle hjälpa oss. Hon blev förbannad på ledningen som hade så dålig koll på vad de gör. Eftersom jag behöver hjälp för att få frukost i rätt tid på morgonen bara för diabetesens skull är det viktigt att man håller jämna tider Nu skulle hon ta tag i dem där på kontoret.
Hon fixade det som skulle göras och vi kände oss nöjda. Jag lade mig en stund och Roger höll ställningarna för de kom från ASIH och så vänta jag på samtal från Rogers läkare på VC. Vi byte plats Roger och jag jag fortsatte att vakta telefon och Roger intog sängen. Läkaren ringde och vi hade ett givande samtal, hon verkligen bryr sig. Efter det var det dags för lunch det blev soppa, sen for jag iväg till VC för blodtryck och vägning. Där blev det lite rörigt för hon hade en patient som han upptäckte att hon hade för knapp tid till, så hon tog mig imellan medan hon jagade Läkaren till karlen som var lite risig. men det ordna sig Hon tyckte mitt blodtryck är så lågt och jämt nu att vi kanske kan minska på medicinen. Det låter inte dumt. Det går framåt med vissa saker.

Rena snurren

Nu verkar det som alla firmor fått snurren, de rear hit och dit. Du kan hitta allt vad du önskar dig till vrakpriser. Men frågan är, vem står för fiolerna? Någon måste ju betala för eller senare, hoppas affärerna på att du ska handla på krita, och att du då får betala ränta och andra omkostnader och att de där får tillbaka sina pengar. När jag köpte TV:n nu så surfa jag runt på price runner, den TV jag ville ha skilde ca 1000 kr från den dyraste till den billigaste firman, sen var det det här med frakt och leveranstid. Den jag valde var fraktfri när jag handlade för 1000 kr och de var den firma som levererade varan snabbast. De fick min order på fredagsmorgonen och måndagkväll hade jag TV:n hemma. Inte tjäna dem något extra på mig, TV:n är betald och klar. Nu har ju skattepengarna kommit och de vill vara med och dela på dem. Det är väl därför vi översköljs med extraerbjudanden hit och dit.
Nu börjar det bli dax för planering av julklappar, man får väl passa på nu när det är reor på rean.
När jag köpte nya sängar så upptäckte jag att det är dragkedjor på madrasserna, är det för att man ska kunna spara pengarna där istället för på banken, för bankräntorna på insatta medel är ju lika med noll.

Nattsnack

Har inte lust men jag måste plocka fram lakan tills i morgon, för i morgon orkar jag inte få fram dem. Det ska bäddas rent. Skönt med lite rutiner, här har det gått lite hipp som happ ett tag, när man inte orkar slöar man till och gör inte sakerna förän man MÅSTE och knappt ens då.
Jag trodde ett tag att fönstren skulle tryckas in, det blåste något vansinnigt, och vad ont jag fick i lederna. Jag mådde toppen när jag vakna idag, men säg den glädje som varar, framåt förmiddagen började lederna att ge sig tillkänna och det började straxt efteråt blåsa, nu ikväll så blev lederna bättre, förstår inte varför jag ska vara så känslig för dessa väderfronter. Vad ska vi med SMHI till de kan ringa till mig så kan jag tala om vädret närmaste timmarna *s*
Till middag idag åt vi Gulash oooh vad god den var, lyckades ovanligt bra idag. Det var två nöjda karlar här också, kul när man lagar mat och de uppskattar det de får på tallriken.
Sporten går vidare på vår TV som lider av Tinutus, hoppas den nya kommer imorgon, jag orkar inte lyssna på den här med detta hemska biljud, ja surr kan man säga.
I morgon kommer arbetsterapeuten hit till Roger, det är fråga om en rollator, han har lite problem med ena fotleden, den vill inte som han alla gånger, och då blir det inte rakt fram utan snubbelsteg i sidled, sen vill han komma ut och kunna gå till affären utan problem, blir han trött och andningen inte vill vara med, kan han ju sitta på rollatorn och vila tills andningen blir normal. Det börjar bli den tiden nu när man inte kan sätta sig var som helst ute. Vi har inte så många bänkar att sitta på i området, mycket förstördes av ungdommar från Tyresö för några år sen och det var Haninge bostäder som ägde husen då, de ersatte inte de trasiga bänkarna. Vi skulle behöva lite bänkar i området, men det finns ju då andra som ska förstöra, det som görs för allas vår trevnad.Sorgligt nog men sant

Kura skymning.

Nätterna runt midsommar, ger mig en stämning som är svår att beskriva, det är en blandning av sorg vemod och lycka.
Lyckan att få uppleva dessa nätter när dagen liksom inte försvinner, utan övergår i ett gråvitt skimmer där himlen färgas i silver mot norr.
Varje kväll vid halvtolvtiden går jag ut på min balkong och därifrån avnjuter jag kvällens stillhet. Kan på avstånd höra surret från någon bil, allt annat är höljt i en tystnad. Vinden rasslar svagt genom björkarnas lövverk, ljumma kvällar kan jag höra näktergalens envisa sång. Detta är höjden av lycka denna tid på året, att få sitta och bara lyssna till sommarnattens ljud och stillhet.
Jag får alltid den här tiden en melodi i huvudet, och som spelas ofta för den här tiden, första strofen "Midsommarnätternas dämpade ljus föder en tanke tänder ett rus....osv"När man sitter så här i stillhet, så virrar tanken sig gärna iväg till barndomens somrarminnena tränger på ju äldre man blir.
Sommarnätterna hos mormor ich morfar i det lilla torp i Tivedens mörka och sägenomspunna skogar, där man kunde möta både troll, vettar, älvor och rabbekäringen. I andra landsändar kallas hon för skogsfrun, som barn visste man inte säkert vem som skulle dyka upp. Älvorna dansade nästan varje natt på tegarna som vette mot norr där kunde också skogens konung visa sig vissa sommarkvällar och om betet föll honom på läppen.
Skuggorna på natten kunde i fantasin ta sig vilka former som helst och även röra sig, där låg man i sin säng och vågade knappt andas ibland, men på något sätt kom John blund och tog över det hela, och tur var väl det.
Kura skymning hos morföräldrarna var en högtidsstund när man satt där i kvällens skymning stilla och förundrat, med ett stillsamt samtal där pauserna vart längre och längre, där till slut skymningen talade för sig själv som en läkande helande hand, det är väl något som nutidens människor liksom inte får tid till, det jäktas och jagas och även TV bär väl en del av skulden till det. Under semestern borde vi sätta oss ner och lyssna till kvällen och njuta av nattens intåg, hela våra själar från jäkt och oro.
Vemodet och sorgen gör sitt intåg när jag upptäcker att skymningen övergår till mörker, då vet jag att solåret vänt och att man går mot höst med regn och kyla även soliga varma färgsprakande dagar, men där dem mörka nätterna blir längre och längre.
Längst inne där i mitt sinne vet jag , att en dag vänder det och att ljuset återvänder, mitt hela jag uppfylls av en inre glädje. Jag är tacksam och glad att jag bor i den del av världen där man får upp leva denna förändring i naturen

Detta skrev jag 20020620

Missförstånd i kubik

Varför ska det vara så svårt att förstå varandra, varför ska det bli missförstånd, för ingenting. Varför måste vissa känna sig så förfördelade, för att de missförstår en mening, och sen ska man försöka förklara vad man menar, men det är som att hugga i sten, jag blir så ledsen när sånt här händer, vad man ska säga, vilka ord är de bästa, jag vet inte, har försökt ,men får ingen förståelse för vad jag säger, för det är enligt dem inte det jag säger, som jag menar, utan något annat. Normalt sett har jag lätt att leka med orden, göra nonsensmeningar, associera vissa ord till händelser som har en eller får en humoristisk bild. Jag vet att jag är för snabb ibland, men de som inte hänger med, brukar det gå att förklara hur jag tänkte. Igår var det tvärstopp, tjejen som var här och hjälpte till var helt avsaknad av humor eller att förstå andemeningen i hur jag tänkte. Hon hjälpte mig med mina kompressionsstrumpor och de är rätt tröga, så hon drar på dem på en stålställning som jag sen ställer mig upp och stoppar ner foten i och strumpan kommer förhoppningsvis på rätt ställe. Jag ställer mig upp och hon säger "fot" jag börjar skratta och säger "Att jag känner mig nästan som en häst." Hon fattar inget, blir tvärsur för hon inbillar att jag blir arg på henne, jag försöker att förklara, det som jag såg, som var det komiska i det hela. när hon säger fot, för så säger man till hästar, när man vill att de ska lyfta på fötterna. Likväl vidhåller hon, att jag är arg, för hon sagt fel ord. Försökte förklara, att det hade inget med, att vara arg utan bara det roliga i det hela, som jag såg det och inget att hänga upp sig på. Jag förklarade att det var OK från min sida, men se då började det om att vi missförstår alltid dem och bla bla... Det är OK säger jag nu pratar vi inte om det här mer Jag kände hela tiden hon var kvar och gjorde färdigt att hon var inte glad åt mig.

VINDSÅNG MOT NATTEN.

"Allting här på jorden ska slockna en gång,

ett hjärta en blomma, en tanke en sång.

Men något ska födas ur tystnadens grav,

och kanske bli stjärnor som minns vad du gav.

Ja kanske bli solar av rymdvida mått,

att lysa upp stigar där ängslig du gått.

Där någon sen vandrar som du gjort en gång,

och tackar för blommor och att älska en sång.

För vänskap och kärlek där hjärtat fått svar,

på alla de frågor vi bär på en var.

För vinden som kommer från ingenstansland

och vågen som vaggar oändlighetsstrand"

Birger Franzén

Själv är bäste dräng

Funderaade på om Rickard skulle förstå att vi behövde lite hjälp med att montera stolarna, nä inte han inte, vännerna på nätet kan inte spela om han inte är med och dirigerar.
Plockade upp delarna till första stolen, blev förbannad för jag orkade inte klämma dit hjulen, skit samma får väl köra utan hjul. Tog en eftermiddagslur, kom på att jag kanske kunde ta en tving eller något liknande och presssa in dem på plats. Drack kaffe satte sen igång och monterade delarna till höj och sänkningen av stolen, sen kom jag till armstöd som skulle skruvas ihop med sits och ryggstöd, allt gick bra utom en skruv, när jag fått den på plats så gled den snett sa åt Roger att hålla i, jovisst då satte han fingrarna så jag såg ingen skruv överhuvudtaget, när jag påpekade det så fick han stora fräsen, när han lugnat sig så fortsatte vi men då satte han skallen ivägen, då vände jag på skiten och tänk då fungera det. Stol nummer två gick som på räls, jag sa till Roger "Vad galant den här stolen gick" Hans svara " Ja du hade ju övat på den första" Så sant. Nu var det bara hjulen kvar och att sätta stolen i röret till foten.
Roger gick och frågade Rickard om han kunde hjälpa oss och klämma i hjulen, 3 minuters väntetid så kom han och klickade i dem rätt enkelt det var ett par som var lite hårdare än de andra. Vi gjorde iordning alla kartonger som blivit i veckan och ville att Rickard skulle knyta ihop dem med ett snöre, nej då det behövdes inte, han tog kartongerna och gick iväg. Vad hände, jo det vi befarat de for isär och han fick plocka extra med dem för att få dem på plats, att man inte kan lyssna på vad äldre säger så man slipper att arbeta i onödan. Det är som om vår erfarenhet skrämmer dem, så de måste sätt sig på tvären.

Nya stolar

Idag skickade jag iväg Roger och Rickard till Jysk och köpte ett par nya arbetstolar. Min har varit trasig i ett år det går inte att hissa upp den, men den är väl 8 år gammal minst, Rogers hänger väl med ett tag till, men vi köpte två för det var halva priset på dem. Och så köpte jag ett par dynor också, det är skönt att ha lite extra mjukt, trots att mina sittben är väl vadderade av fläsk så är de ömma och behöver lite extra mjukt.
Vi har inte monterat dem än, får väl bli morgondagens projekt. Skynda långsamt är mitt motto, varför jäkta? Hjärtat mår inte bra av det. Ser fram emot att skruva i morgon och få alla bitar att passa och skruvarna på rätt plats utan att bruka allt för fula ord.
Roger har idag skaffat sig abonemang på korsord, för han tycker spel blir så tråkiga i längden. Han ville ha lite hjärngympa, så nu har han lite att göra.
Vi har ikväll tittat på ett program om de vilda djuren i Stockholms stad, kaniner, rådjur, rävar, råttor,igelkottar och alla dessa fåglar. Det var intressant, att så mycket djur har anpassat sig till stadsmiljön och kan fortplanta sig där. Fåglarna som bygger bo på de mest otroliga ställen, och många gånger var beroende av närkontakt med människor för att klara sig.

Att man aldrig lär sig

Torsdag städade jag ur kylskåpet, var rädd att vi skulle smittas av salmonella så smutsigt var det, nu blänker det.Beställde sedan varor från Mataffären som skulle komma på fredagen mellan 12,00- 14,00. Hjälpte Roger med datorn och plockade in lite favoriter som han ville ha. Fredag morgon retade jag mig på att jag inte hittade Rogers schorts, tog fram en sopsäck, plockade ut en massa tröjor och åter tröjor, de var så gamla att de var märkta Connex en del var inte urtagna ur förpackningarna. Det var pikétröjor också Connex. gamla kalsingar med utsliten resår. Ja säcken blev full, det finns mer i en annan garderob, men det får bli en annan dag. Nu får han rum med sina kläder och kan se vad han har. Matvarorna kom och de var snart på plats, Roger hjälpte till att plocka upp och jag stuvade in i skåpen. Efter lunch tog vi oss en tupplur, vi behövde det.
Lördagmorgon var inte rolig, öm, ont kunde knappt rör mina överarmar, ont i nacken kunde knappt röra skallen, ja det blir värkisar och vila idag. Vet inte om jag ska sitta stå eller ligga, vandrar runt mellan stolar och säng, men jag vet att det går över på ett par dagar, men varför ska jag alltid ta i så jag blir så här eländig. Kan jag inte ta lite mindre och det tar två tre dagar istället för ett par timmar. För räknar man ut den tid jag är effektiv, blir summan lika av två dagar eller två timmar.