Att bli Gammal

Jag trodde i min enfald att bli gammal då rullar allt på, i gamla fotspår, så är inte fallet. Förstår inte varför inte saker och ting ska kunna fungera, kommun är värst av alla, ingen vet vad den andra handen gör ingen vill ta ansvar. För det som, som det finns lagar och förordningar om hur det ska vara. Ska man behöva anmäla dem för försumelse, det står klart och tydligt att det ska finnas en handlingsplan. OK jag har fått en pärm där det ska fyllas i vilken hjälp jag ska ha, hur jag vill ha det mina vaner, m.m Ingenting har hänt med den på 10 månader, det är oskrivna sidor.
Jag sitter på min höga stol uppflugen lik en papegoja och upprepar samma saker varje morgon.
Idag kom krav på räkningen som jag ringde om i början av förra veckan, det är för januari månad, den är baserad på fel inkomst och hjälp som jag inte har, har ringt om den ett antal gånger och de har sagt att jag ska få ny räkning och jag ska inte betala den räkningen som jag fått. I går fick jag nya räkningen för februari månad. Idag kom det krav på den räkningen för januari som är fel belopp på och extra avbgift för att den inte är betald.Nu är det väl dags att ni skickar rätt räkning eller rättare sagt rätt belopp på räkningen. I morgon så blir det att ringa kommun igen. Fick i kväll höra att jag inte är ensam om det här fenomenet, de har väl fel på de flesta räkningarna, som de skickat ut till sina kunder.Det är jobbigt när man gör vad man kan för att det ska bli rätt och de sen inte kan rätta till sina misstag.Jag skulle hellre använda den här energin till andra saker, än hålla på och tjafsa om dessa räkningar. Om det bara vore några sketna kr men jag ska bara betala en tredjedel av det belopp som de påfört mig. Det är för mycket pengar att bara låta det gå.
Hur gör de som inte förstår att de får betala för mycket, säger upp den hjälp de har och så väl behöver, bara för de inte har råd.
Nu väntar jag på nya beslutet om mitt hjälpbehov, och hur länge det tar innan det händer något. Man blir luttrad tror inte på systemet längre, bara för ingen vill ta ansvar, och alla skyller ifrån sig. och på varandra.
Var det detta man fick lära sig från barnsben om det sociala skyddsnät vi hade där alla hade rätt till hjälp för ett drägligt liv. Alla skulle ha rätt till utbildning, sjukvård och äldrevård ingen skulle ställas utanför.