Hjälp i krissituationer

Vaknade på lördagsmorgon, när jag skulle resa mig upp och kliva ur sängen, började allt gunga. Var tvungen att lägga mig ner och vänta en stund innan jag kunde göra ett nytt försök. Lyckades att sätta mig upp, efter ett tag så hade yrseln lagt sig. Tur i oturen så har jag en pottstol vid sängen, så det var bara att ta sikte på en punkt i väggen och hålla blicken stadigt där och så försöka vrida kroppen runt och placera baken på stolen. Ett stadigt tag i armstöden för det svajade en del när jag kommit på plats, så samma procedur tillbaka. Klockan var strax efter sex på morgonen, Rickard hade just gått till jobbet. I bästa fall 2½ timma innan hemtjänsten dyker upp. Båda telefonerna i hallen, värktabletterna i vardagsrummet, ja det är bara att lugnt lägga sig och invänta bättre tider. Somnar om och sover ett par timmar, ligger och funderar på vad som hänt om det är blodtrycket eller något annat, vet att blodtrycket var lågt när jag kollade det i onsdags.
Tio i nio kommer hemtjänst, jag talar om att jag mår dåligt och att hon får klara sig själv. Perkolatorn lyckas hon få på, men sen stöter hon på problem, att hitta bröd i frysen gick rätt bra, men sen blev det problem, att titta i frysfacket i kylen om det låg korvförpackningar där hon var i frysen talade om bacon nej säger jag i kylen i frysfacket, så går hon och kommer tillbaka med en bit falukorv. Nej upprepa i kylen i frysfacket, polletten ramlar ner så hon öppnar kylen och hittar korven, så ska hon tina den, talade om att hon skulle trycka en gång värmen och en gång för tiden. Ja, den var nästan stekt. Bad henne om sprutan för blodsockret, fick den och frukosten, jag var så slut så jag orkade inte bad henne att lägga tillbaka sprutan och ta ut maten jag mådde illa och blev rädd att det kanske var magen jag kände liknande symtom som när jag hade blödande magsår. Jag bad tjejen ringa till VC de har kontakt med sjukvården dygnet runt, ville att hon skulle komma så jag fick blodtrycket kollat och hon fick kolla mitt allmäntillstånd. Ville att hon skulle ringa direkt men det kunde hon inte, hon skulle ringa sen. Som vanligt så var inte diskbänken avtorkad eller sopporna tömda. Efter 20-30 min ringer sköterskan och tycker jag ska ringa 112, jag protesterar och säger, är det inte bättre att ringa sjukvårdsupplysningen? Nej ring 112 med en gång. Jag ringer 112 och när jag framlagt mitt ärende så undrar hon varför jag ringer 112 och inte sjukvårdsupplysningen. Förklarade att jag hade förslagit det men sköterskan på VC uppmanade mig att ringa 112. Då gjorde jag det, hon kopplade över mig till sjukvårdsupplysningen, de ordnade med transport och hemtjänsten eftersom jag inte kom åt några telefonnummer där jag låg.
Knappt ½ timme senare kommer de och hjälper mig att packa. 2 stycken som står och frågar var saker finns och vad jag vill ha med mig. De pratar i mun på varandra, varför inte vänta tills den ena är klar innan nästa börjar fråga. Jag ber dem ta in mineralvattnet som står vid datorn för jag är törstig, flaskan ställer hon in i kylen (där har jag aldrig min dricker) Hon kommer in med ett litet glas vatten ca 2dl. Ja tänker jag de kommer väl snart och hämtar mig. Jag hade druckit 4 dl vatten tidigare. Hon bär ut telefonen och säger bäst att sätta den här på laddning, kom på efter någon minut vad då, jag måste ju ha telefonen hos mig, kan inte gå och svara om den är i hallen. När de är klara så lämnar de dörren öppen för att de från sjuktransporten ska kunna komma in.
Någon gång mellan tolv tretton ringer de och säger att de är försenade och det kommer att ta lite tid innan de kommer för de hade så mycket. Den som ringde hette Armant eller Armand. Nu har det gått 28 timmar och de har varken hörts av eller kommit. Här fick jag ligga med öppen dörr, vem som helst kunde gå in och ta vad de ville. De uppmanar folk och särskilt äldre att vara försiktiga och ha dörren låst.
Av ren tillfällighet kommer Rickard hem vid fyrasnåret för det blev inte något av med bio och krogbesök med kompisarna. Det första jag ber honom om är vatten han hämtar en flaska med mineral, Gud vad gott det var, jag drack ett par glas på direkten.
Sen ringer hon som har kvällstjänsten för och kolla om jag är hemma eller inte, hon kommer och ser till att jag får lite mat i mig, det fanns färdigt i kylen bara att värma
Och så skar hon upp en blodapelsin, vad gott det var. Skötte verkligen om mig.
Rickard fixade till så jag fick igång min bärbara, så jag kunde komma ut på Facebooks och sitta och lösa lite korsord. Insåg när klockan var 21:00 så skulle det inte komma någon transport.
I dag på morgonen var jag bättre, bara jag inte gör för häftiga rörelser med huvudet, känner mig matt för minsta lilla ansträngning så svettas jag.
I morse tog jag mig samman och plocka ur det lilla som var kvar i diskmaskin och fyllde på nytt och satte igång den.
När han kom från hemtjänst idag så satt jag i rummet och kollade på nyheter, han började lägga ögongel i ögonen och ta på stödstrumpor, så gick vi ut i köket jag tog min spruta för blodsockret, han började med kaffet, fortfarande efter 10 mån problem med min kaffebryggare, talade om i vilken ordning delar skulle plockas i.
Han gjorde i ordning Forlax och mackor, ljummet vatten till Forlaxen som om det inte är äckligt så det räcker ändå. En hård macka med ost och en mjuk med korv, skinka eller pastej inte så svårt. Har tjatat att jag vill inte ha brödet upptinat i mikron.
Kaffet fifty, fifty Vad fick jag när jag inte stod i köket och tjatade, mjuka brödet kört i mikron polarkaka blev seg som tuggummi och ost korven på hårda. Kaffet svart, mjölken kvar i kylen.
Jag talade om att jag ville ha täcket ovanpå överkastet för det är så tjockt så när jag ska lägga mig ovanpå så glider jag ner på golvet när jag sätter mig på sängkanten. Ibland undrar jag om han gör detta bara för att retas eller jäkelskap. Han verkar så hal man kan inte få kontakt, Han är alltid sen hit, skyller på snön eller larm, nu kan han inte skylla på det, men kommer 40 minuter senare än alla andra.